Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 16 juni 2010

Delft. (Nederländerna)

Delft är en stad i provinsen Zuid-Holland i Nederländerna, belägen vid floden Schie. Staden har en yta på 26,3 km² och cirka 97 000 invånare (2002). Staden kallas också "Prinsenstad", prinsstaden, eftersom alla medlemmar av den nederländska kungliga familjen är begravda där.

Staden Delft har en rik historia, eftersom den var en av Nederländernas viktigaste städer i många sekler. Delft grundades under 1000-talet, och fick stadsrättigheter 1246. Staden växte snabbt på grund av stora ekonomiska aktiviteter. Delft blev en av landets största städer, efter Amsterdam, Haarlem och Dordrecht. Vilhelm I av Oranien bodde en kort tid i Delft, och blev dödad där. Han begravdes i den nya kyrkan i Delft och efter detta blev staden begravningsort för den kungliga familjen. Staden förblev viktig på grund av Holländska Ostindiska Kompaniet.
Staden överskuggades av Haag och Rotterdam från och med andra hälften av 1600-talet, och ekonomin försämrades. När järnvägslinjen Oude Lijn byggdes 1847 blev Delft intressant för industrin. Det tekniska universitetet TU Delft och forskningsinstitutet TNO etablerades i Delft, och så blev Delft ett centrum för teknik och naturvetenskap.
Efter andra världskriget växte staden framför allt söderut. Många tätbefolkade bostadsområden byggdes, och staden växte snabbt. Universitet flyttades från innerstaden till södra delen av staden. I staden ligger Nederländernas största och äldsta tekniska universitet, TU Delft. Universitetet bildades 1842, och växte snabbt eftersom det var det första civila tekniska universitetet i Nederländerna. Idag har universitetet ungefär 13 000 studenter, och därför består ungefär 10 % av Delfts befolkning av studenter. Universitetet och dess studenter har en stor påverkan på livet i Delft.

Inga kommentarer: