Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 1 juni 2010

Hoorn. (Nederländerna)

Hoorn Är en kommun och en stad i Nederländerna, I provinsen Noord-Holland. Det ligger på den IJsselmeer, 35 km norr om Amsterdam, Och förvärvade stadsrättigheter i 1357. Hoorn har 70.196 invånare (CBS: mars 3, 2010). Det område av kommunen är 52,49 km ² (32,62 km ² består av vatten, främst Markermeer) Och består av följande byar och / eller distrikt: Blokker, Hoorn, Zwaag, Och delar av Bangert och De Hulk.
HORNUDDE, Var den sydligaste punkten av Amerika, uppkallad efter staden vid Willem Schouten, Som rundade den i 1616. Grundades 716, växte Hoorn snabbt att bli en stor hamnstad. Under Hollands "guldålder" (eller "gyllene århundradet"), var Hoorn en viktig hemmabas för Holländska Ostindiska Kompaniet (VOC) och en mycket välmående centrum för handel. Den Hoorn flottan ra de sju haven och återvände lastade med dyrbara varor. Exotiska kryddor som peppar, muskot, kryddnejlika, Och muskotblomma såldes på stora vinster. Med sin skicklighet inom handel och sjöfart, etablerade söner Hoorn stadens namn vida omkring. Jan Pieterszoon Coen (1587-1629) är känd för sina våldsamma räder i Nederländska Indien (Nu Indonesien), Där han "bygga på" staden Batavia i 1619 (nu Jakarta). Han har en stor staty på Rode Steen torget i centrum av Hoorn.
I 1618 Willem Ysbrandtsz Bontekoe (1587-1657) gjorde sin första och enda resa för VOC. Hans berättelse om sin resa och umbäranden fann sin väg in i historieböckerna när han publicerade sina äventyr i 1646 under titeln Journael ofte gedenckwaerdige beschrijvinge van de Oost-Indische reyse van Willem Ysbrantsz. Bontekoe van Hoorn, begrijpende veel wonderlijcke en gevaerlijcke saecken hem daer i wedervaren. I 1616, Explorer Willem Corneliszoon Schouten trotsade rasande storm då han rundade den sydligaste spetsen av Sydamerika. Han kallade det Kaap Hoorn (HORNUDDE) För att hedra sin hemstad.
Hoorn öden sjönk något på sjuttonhundratalet. Den blomstrande handelsplats, blev lite mer än en sömnig fiskeby på Zuiderzee. Efter Napoleons ockupation, det var en period då staden gradvis vänt ryggen åt havet. Det utvecklas till att bli marknaden för hela Frisiska jordbruksregion. Stallholders och butiksinnehavare ägnade sig åt handel med mejeriprodukter och frön. När järnvägen och stenig väg kom till Hoorn i slutet av artonhundratalet, tog staden snabbt sin rätta plats som ett bekvämt och lättillgängligt centrum i det nätverk av städer och byar som utgör provinsen Noord-Holland. I 1932, den Afsluitdijk, Eller Great Omslutande Dyke, färdigställdes och Hoorn var inte längre en hamnstad.
Åren efter Andra världskriget såg en period av förnyad tillväxt. I centrum för en blomstrande trädgårds region, utvecklat Hoorn en extremt varierad ekonomi. Under 1960-talet var Hoorn utsett en "overflow" stad att minska trycket på den överfulla Randstad regionen. Tusentals människor bytte sina trånga lilla lägenheter i Amsterdam för en villa med trädgård i en av Hoorn moderna utvecklingen.
Den 26 mars 2007 firade Hoorn 650 år som stad. I 1357 Hoorn tilldelades stadsrättigheter av greven av Holland efter ett engångsbelopp på 1500 "schilden" till greven.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, juni 01, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)