Washington, Washington, D.C. eller i vardaglig engelska bara D.C. är huvudstad i USA. Washington är en stad med breda avenyer, parker och många vita byggnader och monument centrerade runt The National Mall. Staden sammanfaller geografiskt med District of Columbia (D.C.), och tillhör alltså ingen delstat.
Staden har omkring 600 000 invånare och täcker en yta av 180 kvadratkilometer längs Potomacflodens vänstra strand. I storstadsområdet, Greater Washington, D.C. Metropolitan Area, som egentligen omfattar betydligt större landytor i de omgivande staterna Maryland och Virginia än vad som ryms inom stadens gränser, bor över 5,3 miljoner invånare. På senare tid har man också börjat räkna staden som en del av ett större storstadsområde tillsammans med den närliggande staden Baltimore. Det kombinerade storstadsområdet Baltimore-Washington Metropolitan Area, som utöver Greater Washington DC och Baltimore även inbegriper nordöstra Maryland och ett hörn av West Virginia, har då cirka åtta miljoner invånare vilket gör det till det fjärde största i USA (efter New York, Los Angeles och Chicago). Läget för USA:s federala huvudstad är resultatet av en politisk kompromiss. De kongresser som hade lett till att Förenta staterna grundades hade samlats i Philadelphia, som låg centralt för delegaterna från de tretton kolonierna. Den 16 juli 1790 fattades emellertid ett beslut om att upprätta den federala huvudstaden längre söderut, på gränsen mellan Maryland och Virginia. Beslutet var en eftergift till delegaterna från sydstaterna, med Thomas Jefferson och James Madison som ledande företrädare. I gengäld fick dessa gå med på ett ökat federalt inflytande i budgetfrågor.
Beslutet år 1790 innebar att revolutionstidens statsmän, de så kallade Founding Fathers ('Unionens fäder') frigjorde landets huvudstad från delstaterna och förlade den till ett helt eget distrikt, District of Columbia. USA:s förste president, George Washington, valde personligen ut ett område vid staden Georgetown i Maryland vid Potomacfloden, på gränsen till Virginia. Ett rektangulärt område köptes in från privata ägare, bestående av delar av båda dessa delstater. År 1791 gavs staden namnet Washington till ära för presidenten, som dock själv undvek att referera till den så. En fransman, majoren och ingenjören Pierre l'Enfant, planerade staden arkitektoniskt 1790, men fick sparken när några av de styrande ogillade vissa av hans förslag.
Staden blev officiell huvudstad och regeringssäte den 1 december 1800. ”D.C.” står för District of Columbia, vilket är namnet på det federala distrikt där Washington ligger; stadens och distriktets gränser sammanfaller, och vissa administrativa organ är gemensamma. Distriktet är inte en delstat utan en särskild administrativ region som ligger utanför delstatssystemet. Washington, D.C. lyder istället direkt under kongressen.
Den del av District of Columbia som ligger söder om Potomacfloden i delstaten Virginia återlämnades till denna stat 1846, och utgör nu Arlington County och en del av staden Alexandria.
Staden har genom åren varit en fridfull plats med undantag för 1812 års krig, då de brittiska trupperna invaderade Washington och satte eld på Vita huset och Kapitolium, som då endast delvis var färdigbyggt.
Staden växte under 1800-talets första år men det gick till en början trögt med stadsutvecklingen. Det svårbebyggda och delvis helt outdikade träsket lockade inte många att bosätta sig där. Det var först i och med amerikanska inbördeskriget som utvecklingen i staden började ta fart. Kapitolium färdigställdes under kriget liksom kongressbiblioteket (Library of Congress). Staden låg egentligen i det som räknades till sydstaterna men var i kraft av försvarare för den federala statsutvecklingen en del av nordstaterna och staden låg nära frontlinjen eftersom man låg mellan delstaterna Maryland som tillhörde unionen (fast det egentligen räknades till sydstaterna) och Virginia som var med de konfedererade. Detta fick en stor betydelse då många fattiga flyktingar och soldater kom att marschera igenom staden. Efter inbördeskriget bestod stora delar av Washington av fattiga slumområden.
Det var först omkring 1900 som Pierre l'Enfants stadsplanering började förverkligas. Nya monument (memorials) över bland annat Lincoln kom till, avloppsnätet byggdes ut och avenyer och gator trädplanterades. Den monumentala staden hade fått form, statsförvaltningen växte. Utvecklingen fortsatte under 1920- och 1930-talet. Från 1930-talet började nya kontorsbyggnader att byggas, och år 1945 färdigställdes Pentagon som är USA:s militära högkvarter. Man hade då i närheten byggt ut Arlingtonkyrkogården (Arlington National Cemetery) där soldater som fallit i amerikanska krig, amerikanska presidenter och andra prominenta personer fått sin sista vila.
Omkring 1960 och de närmaste decennierna framåt började Washington i likhet med andra amerikanska storstäder vid samma tid att förslummas. Folk som kunde flyttade ut till förorterna runtom staden, arbetsplatser lades ned och socialt belastade människor flyttade in. Detta slog särskilt hårt mot Washington som fram till 1973 inte fick välja i presidentvalen och där befolkningen redan innan de dåliga tiderna börjat kännetecknats av en stor andel fattiga. Staden var satt under federal förvaltning och kunde inte själva göra så mycket åt sin budget. En stor upprustning i staden gjordes kring 1976 i samband med 200-årsfirandet av amerikanska självständigheten då bland annat Washingtons tunnelbana invigdes. Trots detta fortsatte de dåliga tiderna länge för staden. En ny upprustning gjordes under 1990-talet då tunnelbanenätet förlängdes, nya minnesmärken över bland annat Koreakriget och slavarna kom till, befintliga museer byggdes ut med mera. Även om staden fortfarande har sociala problem har 2010 nästan alla slumkvarter försvunnit. Kriminaliteten har sjunkigt drastiskt och är numer bland de lägsta i USA bland större städer och även räknat relativt. Staden och dess omgivningar har stor inflyttning och räknas numer som en av de viktigaste naven för tillväxt i USA.
Händelserna den 11 september 2001 blev kännbara för staden, då Pentagon attackerades av ett av de kapade flygplanen, som dessutom hade startat från Washington Dulles International Airport. Alla de 64 personerna ombord omkom, liksom 125 personer i Pentagon. 106 personer skadades allvarligt.
Måndag 14 januari
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar