Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 12 juni 2010

Kap Verde. (Afrika)

Kap Verde, formellt Republiken Kap Verde, är en stat på en ögrupp i Atlanten, omkring 500 kilometer väster om Cap Vert på afrikanska fastlandet. Öarna upptäcktes av portugiserna 1456. Innan de koloniserades av Portugal var de obebodda. Efter hand blev de handelscentrum för afrikanska slavar och senare en viktig bränsledepå för fartyg och flygplan.
1975 blev Kap Verde självständigt och det fanns då ett intresse av att bilda en union med Guinea-Bissau, vilket dock inte blev av. Ett enpartisystem infördes och upprätthölls tills flera partier tilläts deltaga i 1990 års val. Efter detta har Kap Verde varit en av Afrikas mest stabila demokratier. Under senare hälften av 1900-talet drabbade upprepade torrperioder Kap Verde, och ledde till en stor emigration. Resultatet är att antalet utflyttade kapverdier är större än antalet som bor kvar. Kap Verde har en sammanlagd landyta av Gotlands storlek. Endast nio av de 15 öarna är bebodda. Landets huvudstad Praia ligger på ön Santiago. De olika öarna som Kap Verde består av har alla sin speciella geografi, exempelvis är ön Santo Antão fylld av gröna dalar och berg, medan exempelvis ön Boa Vista (vacker utsikt) är relativt platt till karaktären. Dock är landet mestadels bergigt och klippigt, djupt ärrat av erosion och vulkanisk aktivitet. Landet når, med vulkanen Pico på ön Fogo, en högsta höjd på 2 829 meter över havet. Vid Picos senaste utbrott i april 1995 evakuerades tusentals människor från byarna närmast berget. Samtliga öar, förutom Sal, Boa Vista och Maio, reser sig brant och högt ur Atlanten.
Kap Verde delas in i två regioner, det nordliga Barlavento, och det sydliga Sotavento, efter deras läge i förhållande till de nordöstliga vindar som blåser mest hela tiden. Landets främsta naturtillgångar är salt, basalt, kalksten, porslinslera och fisk. Klimatet tillhör den semi-arida sahelzonen. Det är varmt året runt, men lite mildare än på afrikanska fastlandet. Nederbördsmängden är liten och oregelbunden och faller huvudsakligen under augusti-oktober. Den torra, dammiga vinden harmattan blåser med jämna mellanrum. Öarna är vulkaniskt och seismiskt aktiva.
Några av Kap Verdes miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion, utrotningshotade fågel- och reptilarter, illegal borttagning av sand från stränderna och överfiskning. All elektricitet produceras av fossila bränslen.

Upplagd av Bengt kl. lördag, juni 12, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)