Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 8 juni 2010

Thessaloníki. (Grekland)

Thessaloníki är Greklands näst största stad och den största staden i området Centrala Makedonien.


Staden utgör utöver Greklands andra industriella, kommersiella, finansiella och kulturella centrum även sydöstra Europas viktigaste handels- och transportnav; detta gäller speciellt stadens hamn genom vilken majoriteten av Balkanländernas förnödenheter transporteras.

Staden är även huvudstad i prefekturen Thessaloníki och ligger amfiteatraliskt längst de centrala och östra delarna av Thermaiska bukten. År 2001 påvisade officiella siffror en population för Thessaloníki prefekturen på drygt 800 764 invånare. Siffran har dock ifrågasatts eftersom Thessaloníki sedan mitten av 1990-talet är föremål för en allt ökande invandring både från grannländer men också från forna europeiska öststater.

Thessaloníki utgör också en av sydeuropas viktigaste universitetsstäder med en tillföljande stor andel studenter. Greklands äldsta och största moderna statliga universitet, Aristotle University of Thessaloniki (grundat 1926) samt University of Macedonia återfinns här likaså dess tekniska högskola, Alexander Technological Education Institute of Thessaloniki. Utöver de statliga institutionerna finns även ett flertal privata oftast med koppling till eller som filialer av större europeiska eller amerikanska universitet.

Staden är också hem för ett stort antal gamla kristna och bysantinska monument som år 1998 blev uppsatta på UNESCO:s världsarvslista. Ett flertal av de bysantinska kyrkorna är från 300–700-talet som exempelvis Sankt Demetrius-katedralen (uppförd år 323 e.Kr.) och Hagia Sophia-katedralen (uppförd på 300-talet). År 1997 var Thessaloníki Europas kulturhuvudstad.

Staden döptes vid dess grundläggande år 315 f.Kr. av Kassander, kung av Makedonien, till Thessaloníki efter dennes fru tillika halvsyster till Alexander den store. Hon erhöll sitt namn från sin far, Kung Filip II av Makedonien, som valde att döpa henne till Thessaloníke då nyheten om hennes födelse mötte honom samma dag dennes seger över Thessalierna inträffade. Namnet Thessaloníki, vilket är sammansatt av (Θεσσαλοί=Thessalier) och (Νίκη = seger), betyder 'seger över Thessalierna' på grekiska.

Själva kallar Thessalonikierna staden oftast för Saloníki (Σαλονίκη). Denna förkortning utgör grunden för stadsnamnets latiniserade version, 'Salonica', som används i flera västeuropeiska språk som i franskans Salonique och italienskans Salonicco. Förkortningen utgör också grunden för andra språk och språkgrupper vars tidigare närvaro direkt inverkat i stadens historia. Exempelvis kallas staden sedan den osmanska eran på osmansk turkiska för سلانيك (Selanik) och Selânik på modern turkiska, Selanik på Ladino (språk som stadens sefardiskjudiska befolkning brukade), Solun (Солун, Solún, mfl. stavningar beroende på alfabet) av den sydslaviska befolkningen och Sãrunã av den vlachiska befolkningen. Staden grundlades år 315 f.Kr. av Kassander, kung av Makedonien, nära staden Therma och flera intilliggande byar.

Efter Kungadömet Makedoniens fall år 146 f.Kr. blev Thessaloníki en del av det Romerska riket. Redan då blev Thessaloníki en mycket viktig stad, inte minst för dess närhet till vattnet. Thessaloníki utgjorde det Bysantinska rikets näst största stad, både till storlek och betydelse, näst efter Konstantinopel. Thessaloníki är också känd från Bibeln, omnämnd i Nya Testamentet genom Paulus brev till Thessalonikierna.

Den kristne martyren Demetrius av Thessaloníki (ca 280-305 e.Kr.) är stadens skyddshelgon.

Grekiska armén kapitulerade till Nazityskland i Thessaloniki 24 april 1941 och staden var under tysk ockupation fram till 1944. Thessalonikis bebyggelse skadades betydligt av bombningar från de allierade, och nästan hela stadens judiska befolkning utrotades av nazisterna. Knappt tusen judar överlevde. Thessaloníki återuppbyggdes emellertid ganska snart efter kriget.

Inga kommentarer: