Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 7 juni 2010

Lohja. (Finland)

Lojo (Finska uttal:[Lohja]; Svenska: Lojo), Är en stad och kommun av Finland.
Det är beläget i provins av Södra Finland och är en del av Nyland regionen. Staden har en befolkning på 39.444 (31 mars 2010) och täcker en yta på 441,2 kvadratkilometer (170,3 ²) varav 91,76 km2 (35,43 ²) är vatten. Den befolkningstäthet är 112,88 invånare per kvadratkilometer (292,4 / ²). Kommunen är tvåspråkig, Även om det inte krävs av lagen, med flertalet är Finska och minoritetsandelar Svenska högtalare.Lojo har varit en samlingspunkt för befolkningen och ekonomin i Västra Nyland sedan början av 14: e århundradet. Lojo var känd som en handelsplats redan i Medeltiden. De lokala invånarna var bland pionjärerna i Finlands gruv-och anläggningsindustrin material. Med finska mått har Lojo lång tradition i trädgårdsodling och i synnerhet i grönsaksodling. Dessa traditioner representeras av symbolerna för nutida Lohja: kalksten och ett äpple.
Lojo med fördel i närheten av Huvudstadsregionen och den skulle få ett bra vägnät. Det tar mindre än en timme att köra från Helsingfors till Lojo.
Landskapet i Lojo kännetecknas av herrgårdar och trädgårdar. I Lojo området delas av åsen Lojo, som utgör en vattendelare för den största sjösystem i södra Finland, Lojo sjö. Även mitt i centrum markeras av S: t Lars kyrka med anor från medeltiden, är resten av det centrala område som kännetecknas av en hetrogenous blandning av byggnader främst anor från 1960-talet och framåt. Det nya Lojo Biblioteket öppnades 2005, är en distinkt modern byggnad placeras i centrum av staden.
Kommun Lohjan kunta slogs samman med Lojo 1997. Kommun Sammatti slogs samman med Lojo under 2009. Kommun Karislojo kommer att konsolideras med Lojo 2013. Lojo är en stad känd för sin kulturella evenemang. Mer än ett hundra olika evenemang ordnas i staden varje år av sina invånare och organisationer. Det mest anmärkningsvärda är Lojo sommar kulturfestival, Apples Carnival anordnas av företrädare för näringsliv och handel, återförsäljarnas Hurlumhei Karnevalen och Gammaldags julmarknaden fortsätta den tradition av mässor som går tillbaka till medeltiden.

Inga kommentarer: