Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 26 januari 2010

Munich, Bayern. (Tyskland)

München är huvudstad i delstaten Bayern i södra Tyskland. Det är en kretsfri stad i regeringsområdet Oberbayern. München är Tysklands tredje största stad med omkring 1,3 miljoner invånare, med 2,5 miljoner invånare i hela storstadsområdet. München har vuxit fram som en europeisk metropol som varje år lockar tusentals turister men även är en stor näringslivsstad. München är känt för Oktoberfest, en fest som hålls varje år i september och oktober (den varar i två veckor och slutar första söndagen i oktober) och drar mycket ölälskande folk. I centrala München finns också det jättelika tekniska museet Deutsches Museum. På 800-talet bebodde bönder och benediktinermunkar från Tegernsee ett område kring vilket en by framväxte som kallades Ze den Munichen (dialektalt för zu den Mönchen, "munkarnas plats"). Sedan dess är Münchens stadsvapen ett barn i munkkåpa, das Münchner Kindl, se ovan. När större städer som Augsburg (en av de gamla romerska borgstäderna) Nürnberg och Regensburg dominerade administration och handel i Bayern var München fortfarande bara en liten by med bönder och munkarna från Tegernsee.
År 1158 etablerade Henrik Lejonet (hertig av Sachsen och Bayern och kejsar Fredrik Barbarossas kusin) en tullstation för att övervaka frakterna av salt från det närliggande Salzburg i Österrike. Henrik brände ner byn, och byggde upp en stad med marknad och allt vid en förgrening av floden Isar. Salthandeln blomstrade och staden växte snabbt. År 1180 tog Barbarossa München och gav staden till ätten Wittelsbach som kom att regera Bayern fram till år 1918. Det Wittelsbachska vapenskölden, med vita och blåa rutor, ser man också som symbol för bilmärket BMW och på flaggor under Oktoberfest.
München hade i slutet av 1200-talet utvecklats till Wittelsbacharnas största stad, och år 1328 fick staden plötsligt en större betydelse sedan hertig Ludvig IV av Bayern blev romersk kejsare med hov i München.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, januari 26, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)