Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 25 januari 2010

Zürich. (Schweiz)

Zürich (franska: Zurich, italienska: Zurigo, rätoromanska: Turitg, Zürichtyska: Züri, alternativ svensk stavning: Zyrich) är den största staden i Schweiz med 380 499 invånare (december 2008). (Stor-Zürich ca 1 332 900 invånare). Staden är huvudstad i kantonen med samma namn (1 729 km², 1 274 384 invånare). Staden ligger vid Zürichsjön.
Zürich blev medlem av det schweiziska edsförbundet år 1351. Schweiz' reformator Zwingli (död 1531), levde och predikade där, samt styrde staden och kantonen under senare delen av sitt liv. Staden är belägen där floden Limmat lämnar Zürichsjön och är omgiven av skogbevuxna berg, bland annat Zürichberg och Uetliberg. Floden Sihl möter Limmat vid änden av Platzspitz, vilka formar gränsen till Schweiziska nationalmuseet.
Under 2004 blev Fraumünster totalrenoverad. Under denna period gjorde den installerade byggnadsställningen att man kunde få en 360° panoramavy över Zürich.
Zürich är en stad med många träd och buskar. Ovanliga blommor såsom mintkapprifoliener och majstrüt växer där. Mintkapprifoliener växer endast i Zürich. På platsen där Zürich ligger idag anlades under 200 f.Kr. en romersk tullstation, under 500-talet följt av en alemannisk bosättning. En kungsgård (pfalz) tillkom under 800-talet samt en köpmannakoloni. Staden nämns första gången som turlcina civitas (stad) i ett dokument från 929. Staden utvecklades i snabb takt genom ett gynnsamt handelsstrategiskt läge. Zürich blev år 1218 en fri riksstad. Staden upplevde under 1300-talet en kulturell blomstringsperiod, men även sociala oroligheter skakade staden.Zürich inträdde i det Schweiziska edsförbundet år 1351. Detta gjorde att Zürich, på bekostnad av kringboende feodalherrar, förde en framgångsrik expansionspolitik. Staden blev utgångspunkt för den reformatoriska rörelsen i Schweiz genom Zwinglis verksamhet under 1500-talet, men tillät samtidigt katoliker att bosätta sig i staden. Under 1600-talet var staden en tillflyktsort för förföljda protestanter, några som hade med sig ekonomiska impulser, framför allt inom textilindustrin. Staden växte under 1800- och 1900-talen ut till en modern storstad, bland annat genom inkorperingar och under världskrigen gynnades Zürich av sitt i Europa centrala men ändå skyddade läge. Invånarantalet mer än tolvdubblades mellan 1888 och 1992. Utvecklingen har fört med sig att staden är ett av världens ledande finans- och bankväsendecentrum.

Upplagd av Bengt kl. måndag, januari 25, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)