Kortedala, är ett av Göteborgs 21 stadsdelsnämndsområden. Till området hör, förutom det egentliga Kortedala, stadsdelarna (primärområdena) Gamlestaden, Utby och Kviberg. I stadsdelsnämndsområdet Kortedala bor det 26 668 invånare på 1 367 hektar (2004). Kortedala byggdes upp under 1950-talet i Göteborgs nordöstra utmarker, där det tidigare endast fanns byggnader av torpkaraktär, vissa av bondgårdarna i de södra delarna fanns ännu kvar i början av 1960-talet. Kortedala firade 50-årsjubileum 2003. Numera har Kortedala blandad bebyggelse, men mest flerbostadshus. Kortedala nås med spårvägslinjerna 6, 7 och 11. Linje 6 är skyltad Kortedala och kör till ändhållplatsen Aprilgatan. Linjerna 7 och 11 fortsätter till Bergsjön. De flesta gatorna har namn efter tideräkningstermer, till exempel Tideräkningsgatan, Kalendervägen och Halvsekelsgatan. Stadsdelen har fyra lokala torg, norrifrån räknat heter dessa Årstidstorget, Citytorget, Kortedala torg och Kalendertorget.
I Kortedala finns Svenska kyrkan representerad genom Kortedala församling, vars församlingskyrka heter Allhelgonakyrkan. Dessutom finns Kortedalakyrkan, som är ansluten till Svenska Missionskyrkan. Jehovas vittnen har en gudstjänstlokal på Tidräkningsgatan.
Polisen i nordöstra Göteborg har sin huvudstation vid Kortedala torg. Därutöver finns även brandstation, vattentorn och Isdala ishall i stadsdelen. Namnet Kortedala kommer av det torp som låg strax söder om korsningen av Runstavsgatan och Minutgatan, och omtalas första gången 1827 då det skrevs Korta dahlen. Från 1840 är det normalstavat. Betydelsen anses vara just den korta dalen i motsats till den närbelägna Djupedalen. Förleden i namnet uttalades tidigare kote- även kota-, kotta- och kåtte. En dispositionsplan för en ny mönsterstadsdel i Kortedala presenterades 1950, där staden Göteborg ägde marken men arrenderade ut delar av den till enskilda samt till staten. Detta var första gången i Göteborgs byggnadshistoria som en stadsdel uppfördes utan direkt koppling till befintlig stadsbebyggelse. I Kortedala skapades åtta grannskapsenheter, och ursprungligen planerades omkring 6 000 lägenheter. I stadsplanen ökades exploateringsgraden med 14% i förhållande till dispositionsplanen och egnahemsbebyggelsen minskade från 7 till 5 procent av lägenhetsantalet och höghusbebyggelsen hade ökats från 15 till 25 procent. Merparten av de bostadshus som uppfördes 1952-1957, utgörs av 3-4 våningars lamellhus och 8-9 våningars punkthus. Den vanligaste lägenhetstypen var 2 rum och kök, och antalet lägenheter som har 4 eller fler rum är ytterst få. Efter ytterligare utbyggnader i slutet av 1950- och under 1960-talet, består Kortedala av knappt 8 300 lägenheter i flerbostadshus och cirka 300 småhus.
Stadsdelen Kortedala byggdes under åren 1952-1957, och var tidigare ett bergsområde som inkorporerades från Angered 1930. Här byggdes ett bostadsområde med centrum, 3-8 våningars lamellhus, 8-11 våningars punkthus och ett mindre antal villor. Totalt uppfördes cirka 8 000 lägenheter under perioden. Det var den 7 november 1953 som inflyttningen började i nya flerfamiljshusen på Månadsgatan och Kalendervägen i Kortedala. Kortedala har sin motsvarighet i Vällingby i Stockholm. Dessa två kallades inte på sin tillkomststid för förstäder, utan satellitstäder i en tid då satelliter som Sputnik snurrade runt jorden på samma sätt som satellitstäder växte fram på jungfrulig mark utanför den gamla stadskärnan. 1950-talsnostalgin har väl fått sitt största genomslag i Kortedala museum, som ligger på Adventsvägen i Kortedala.Före detta Göteborgs starke man Göran Johansson (socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg) har med rätta sitt hem i Kortedala, då stadsdelen är ett resultat av ett folkhemsprojekt där den goda staden skulle skapas och av ett helt annat slag än de förstäder som växte fram i Sverige under miljonprogrammet decenniet efter. Kortedala besöktes av delegationer från hela världen under sin tillkomststid, då man fascinerades att det gick att skapa goda bostäder med badrum, fullt utrustade kök, vardagsrum med parkettgolv och så vidare för vanligt folk. Ännu 50 år efter Kortedalas tillkomst har stadsdelen hållit sig intakt till sin karaktär i arkitektoniskt hänseende, men Kortedalas befolkning däremot har skiftat karaktär, från en stadsdel med talrika barnfamiljer vars barn ofta gick i någon av skolorna Gärdsåsskolan, Hundraårsskolan, Lövåsskolan, Utmarksskolan eller Kortedalatorgsskolan, som låg just på just Kortedalatorg, via pensionärsområde till en idag mer omväxlande befolkningsstruktur i Kortedala. Lägenheternas storlek på i huvudsak cirka 50-60 kvadratmeter á två rum och kök, gör att befolkningen har minskat från i mitten av 1960-talet, som mest cirka 28 000 invånare till knappt 15 000 i början av 2000-talet. I den ursprungliga stadsplanen planerades det för 21 000 invånare.
Måndag 14 januari
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar