Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 28 mars 2010

Romania / Rumänien.

Rumänien är en republik i Östeuropa. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumänien är med sina drygt 21,0 miljoner invånare det folkrikaste landet på Balkan (Turkiet frånräknat).
Rumäniens moderna historia har präglas av det kommunistiska styret sedan 1947. År 1989 störtades kommunistregimen i en revolution och Rumänien blev en demokratisk republik. Rumänien är medlem av Europeiska unionen sedan 2007 och militäralliansen NATO sedan 2004. I territoriet av nuvarande Rumänien bodde många folk genom tiderna. Mellan åren 106 och 271 var en stor del av området en del av romarriket, under namnet Dacia. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringstammar.
Under medeltiden bildades två rumänska stater: Moldova och Valakiet medan det mesta av Transsylvanien var ungersk sedan 900-talet (och ända till 1919). Från 1500-talet var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.
Först 1829 fick Moldova och Valakiet autonomi inom det Osmanska riket och förenades till Romania, Rumänien 1862. Landet fick sin självständighet 1878.
Trots ett misslyckat inhopp i första världskriget befann sig landet på de segrarnas sida efter kriget och fick ett enormt byte av det uppstyckade ungerska kungariket i form av ett utökat Transsylvanien.
Efter andra världskriget blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. 1967 var Rumänien den första staten i östblocket, efter Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland (se Hallstein-doktrinen).
Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under Rumänska revolutionen 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten.
De problem som skapats av den gamla regimen visade sig vara svårlösta. De närmaste åren blev oroliga med flera våldsamma uppror och en svår ekonomisk kris. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal November 1992 blev Rumänien medlem i EU den 1 januari 2007 tillsammans med Bulgarien. Detta betydde mycket för rumänsk historia.

Inga kommentarer: