Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 19 mars 2010

Risbäck.

Risbäck (sydsamiska: Rijsie johke) är en småort 7 mil väster om Dorotea kommun. Risbäck har låg- och mellanstadieskola, brandstation, kyrka, museum, reningsverk och en ungdomsgård.


En imponerande lista med tanke på att invånarantalet sjunkit under 50 personer.

I den lilla byn finns även den anrika fotbollsplanen "Myggvallen" med tillhörande längdhoppsgrop. Det var där Risbäcks IF producerade fridrottstalanger på löpande band under 1990 talet.

Nära Risbäckens utlopp vis Stor Arksjöns norra strand kom de första nybyggarna Anders Gabrielsson Långström och Olof Pålsson, Levis morfars far. De odlade upp de första åkrarna och timmrade upp de första husen. Året var 1822. Anders var från Lycksele och Olof från Lajksjön.

Året innan den 8 och 9 september had Anders insynat ett nybygge vid Rissjön, en mil ca från Risbäck men sen kommit underfund med att de var frostlänt där hade han på eget bevåg flyttat gårds-coh åkertomter ner till Stor Arksjön.

Samtidigt som han flyttade ner nybygget sålde han den 22 juli 1822 halva nybygget till Katrina (Cajsa) Pålsdotter, Levis morfars mor, som var gift med Olof Pålsson. Genast när de gjort upp affären sinsemellan så började Cajsa med makens hjälp Olof att odla mark och bygga hus. Den 10 december 1822 beviljades nybygget av Kongliga Befattningshafvande.

Nybygget låg ett stycke väster om Risbäckens utlopp.
När insyningsmännen kom till nybygget efter tre år kunde de konstatera att Cajsa utfört ett mycket gott arbete på sin del av nybygget. Hon hade byggt bostadshus, bryggstuga, fähus och stall. Dessutom hade de odlat upp fjorton kappland åker och stängt 267 famnar gärdsgård. Synemännen var imponerade och belåten med nybyggarparets idoghet och arbetsförmåga.18 juni 1825 fick Risbäck sitt namn på pränt första gången. Byn bestod av tr familjer varvid Olof Pålssons och Anders Gabrielsson långström var två av dom. Den tredje var byalänsman och lappskattelandsägaren Zachris Larsson Vogelström som hade bott vid Stora Arksjön på västra stranden (Västra arksjölandet) under många år. Tillsammans utgjorde nio personer i byn, sex vuxna och två barn plus Vogelströms sjuttonårige son.

Inga kommentarer: