Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 4 juli 2009

Taberg.

Taberg är en tätort i Jönköpings kommun i Jönköpings län, belägen strax söder om centralorten Jönköping. Vid samhället finns ett berg med samma namn, som är 343 meter och därmed Smålands näst högsta punkt efter Tomtabacken. Tabergsborna har tagit malm från berget sedan 1400-talet, kanske redan tidigare, men det var först på 1600-talet som bergslagstiden startade på allvar. Under 1800-talet var bergsbruket och järnhanteringen den viktigaste binäringen för befolkningen i hela västra Småland. Mot slutet av århundradet upphörde brytningen, för att återupptas i och med andra världskrigets utbrott 1939. Det var då man gjorde de största ingreppen i naturen, bl.a. två stora öppna kratrar som man fortfarande kan se. Berget är numera ett naturreservat. I gruvan ordnas visningar.
Geologiskt är Taberg unikt, med bara en känd motsvarighet i världen. Bergarten titanmagnetitolivinit är en av förutsättningarna för den sällsynta flora som finns på Taberg. Där finns många sällsynta och utrotningshotade växter, bl.a. fältvädd, fältmalört, bergjohannesört, kransrams, sötvedel, skogsvicker, tibast, fältgentiana, trolldruva, vårärt, backvial, exklusiva lavar och mossor och tre fridlysta ormbunksarter; brunbräken, grönbräken och svartbräken. Det är inte bara rara växter som trivs på berget utan också sällsynta djur, t.ex. den fridlysta sandödlan. De flesta av i Sverige förekommande arter fladdermöss övervintrar i gruvgångarna.
I samhället Taberg finns affärer, post, bank, bibliotek, låg- och mellanstadieskola, ett antal industrier, hantverk och serviceföretag.
Den fina utsikten kan beundras från restaurangen Tabergstoppen. Nere i samhället finns Hotel Taberg med matservering och pub.
Det finns även två sjöar, Åsasjön och Tahesjön.
Intersport Sveriges huvudkontor låg i industriområdet Målön i Taberg, strax öster om själva tätorten under åren 1968-2008.

Inga kommentarer: