Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 18 juni 2011

Malax. (Finland)

Malax (finska Maalahti) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Västra Finlands län. Malax har cirka 5 570 invånare och har en yta på 514,59 km², varav 3,96 km² är vatten. Malax ligger vid Finlands västkust och gränsar i norr till Vasa stad och Korsholms kommun, i väster till Korsnäs kommun, i söder till Närpes stad samt i öster till Jurva och Laihela kommuner.


Malax är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (cirka 89 %) och finska som minoritetsspråk.

Malax har tre församlingar; Bergö, Malax och Petalax. Nuvarande Malax kommun bildades den 1 januari 1973, då förutvarande Malax kommun slogs samman med Bergö och Petalax förutvarande kommuner. Norra delarna av Pörtom förutvarande kommun överfördes till Malax kommun år 1975.

Malax har tidigare varit en utpräglad jordbrukskommun, men i dag arbetar nästan 60 % av befolkningen inom servicenäringar. I kommunen finns sju lågstadieskolor, högstadium och gymnasium. Hälsovården sköts av Malax-Korsnäs hälsovårdscentral.
I Malax verkar många olika föreningar, som till exempel Malax IF, Malax konstklubb, Malax museiförening, Malax lokal-TV-förening, Malaxnejdens jaktvårdsförening, och Malax IT-förening.

Fongravar indikerar att Malax fick sin första fasta bosättning i järnålderns början omkring 500 f.Kr. En förromersk fångstboplats på Hudholmen bevisar att befolkningen livnärde sig åtminstone delvis på sälfångst. Under mellersta järnålder 200-800 e.Kr. växte en välbärgad bondebygd fram runt den dåvarande Malaxviken. En järnåldersgård från ca 600 e.Kr. har undersökts i Kalaschabrännan. Gårdens befolkning bodde i ett långhus och de livnärde sig på boskapsskötsel och åkerbruk.

I kommunen finns byarna och bydelarna Bergö (512 invånare) Bjurnäs (i Petalax), Björknäs, Bofjärden, Bredhällan (fiskehamn), Brännan, Granholm, Gåloren, Havras, Johannesdal, Kallkärr, Kråkbacken, Kråkträsk, Köpings, Lolax, Långåminne (316 invånare), Majors, Mamrelund, Nojärv, Norra Pörtom (194 invånare), Norrback, Nyby (242 invånare), Paxal, Petalax (910 invånare, fi. Petolahti), Rainebäck, Ribacka, Ribäcken, Rönnholm, Vias, Vägviken (lastningsplats), Yttermalax (1707 invånare), Ågren, Åmossa och Övermalax (1605 invånare). Invånarantalet gäller för år 2003.

Här finns också öarna Bergögaddarna (i Bergö), Dersörarna, Norrstenarna, Olsön, Rankelön, Rönnskären (med lotsstation), Storsanden (med fiskeläge), Storskäret, Söderstenarna, halvön Trutören, båthamnen Bockören, sjön Majorsträsket, vattendraget Malax å (fi. Maalahdenjoki), sunden Norrströmmen och Söderströmmen, fjärdarna Bergöfjärden, Stenskärsfjärden, Storfjärden (i Malax och Korsnäs).

Upplagd av Bengt kl. lördag, juni 18, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)