Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 23 juni 2011

Veracruz. (Mexico)

Veracruz , formellt Veracruz de Ignacio de la Llave ( spanska uttal: [beɾakɾuθ de iɣnasjo de la ʎaβe] ) officiellt Estado libre y Soberano de Veracruz de Ignacio de la Llave ( engelska : fri och suverän stat av Veracruz i Ignacio de la Llave ) är en av de 31 stater tillsammans med den federala distriktet omfattar 32 federativa enheter i Mexico .


Det är indelat i 212 kommuner och dess huvudstad är Xalapa-Enríquez .
Det är beläget i östra Mexiko . Det gränsar till stater i Tamaulipas i norr, San Luis Potosi och Hidalgo i väster, Puebla i sydväst, Oaxaca och Chiapas i söder och Tabasco i sydost. I öster har Veracruz en betydande andel av kust mot Mexikanska golfen .

Staten är känd för sin blandade etniska och stora inhemska befolkningen. Sin mat återspeglar de många kulturella influenser som har kommit genom staten på grund av vikten av hamnen i Veracruz.
Förutom huvudstaden, statens största städer inkluderar Veracruz , Coatzacoalcos , Córdoba , Minatitlán , Poza Rica , Boca del Rio och Orizaba .

Den naturliga geografin kan categoried i nio regioner: Sierra de Zongolica, den Tecolutla Region, Huayacocotla regionen, det Metlac River-området, den Tuxtlas regionen, Central Region, Laguna del Castillo regionen Pueblo Viejo-Tamiahua region och Laguna de Alvarado regionen. Topografin förändras drastiskt, från den smala kustnära slätten i höglandet i östra Sierra Madre. Höjd varierar från havsnivå till Pico de Orizaba , Mexikos högsta topp på 5610 m (18,405.5 ft) över havet.

Kusten består av låga sandstränder band varvas med tidewater bäckar och laguner. De flesta av den långa kustlinje är smal och sandig med instabila klitter, små skiftande laguner och poäng. I bergen är av Sierra Madre Oriental och Trans-mexikanska Volcanic Belt . Bergskedjor bland annat Sierra de Topila, Sierra de Otontepec, Sierra de Huayacocotla, Sierra de Coxquihui, Sierra de Chiconquiaco, Sierra de Jalacingo, Sierra de Axocuapan, Sierra de Huatusco, Sierra de Zongolica och Sierra de Los Tuxtla. Stora toppar inkluderar Pico de Orizaba (5700 m (18,700.8 ft)), Cofre de Perote (4282 m (14,048.6 ft)), Cerro de Tecomates (3227 m (10,587.3 ft)), Cerro del Vigia Alta (3055 m (10,023.0 fot) ) och Cerro de 3 Tortas (2997 m (9,832.7 ft)). Pico de Orizaba är täckt av snö året om, de Cofre de Perote täcks på vintern. Stora dalar inkluderar Acultzingo, Córdoba, Maltrata, Orizaba och San Andrés.

Mer än 40 floder och bifloder ge vatten för bevattning och vattenkraft,. De också gör rika slam ner från erodera höglandet, som deponeras i dalarna och kustområden. Alla de floder och bäckar som korsar staten börjar i Sierra Madre Oriental eller i centrala Mesa, flyter österut till Mexikanska golfen. De viktigaste är: Actopan River , Acuatempan flod, Rio Blanco, Cazones River , Coatzacoalcos River , Rio de La Antigua, Hueyapan River, Jamapa River , Nautla River, Pánuco River , Papaloapan River , Tecolutla River , Tonalá River, Tuxpan River och Xoloapa River . Den största i termer av vattenföring är Pánuco, Tuxpan, Papaloapan, Coazocoalco och Uxpanapa.

Den Pánuco, Tuxpan, Papaloapan och Coatzacoalcos är farbara.Två av Mexikos mest förorenade floder, är Coatzacoalcos och Rio Blanco ligger i delstaten. Mycket av föroreningarna kommer från industriella källor, men utsläpp av avlopps-och okontrollerad sophantering är också stora bidragsgivare. Staten har mycket få reningsverk, med endast 10% av avloppsvatten behandlas innan det släpps ut.

Staten har också tio stora vattenfall och tio stora kustnära laguner. Det finns bara en stor sjö, kallad Lake Catemaco . Utanför kusten är öarna Isla de Lobos, Isla de los Burros, Isla de Sacrificios , Isla de Salmendina, Isla del Idolo, Isladel Toro, Isla Frijoles, Isla Juan A Ramirez, Isla Pajaros och Isla Terrón och rev havet kallas Blanquilla , Medio, Tangüillo, Tuxpan, Gualleguilla, Gallega, Anegada de Adento Anegada de Afuera och Cabezo.

Inga kommentarer: