Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 29 juni 2011

Heist-op-den-berg. (Belgien)

Heist-op-den-Berg är en kommun som ligger i belgiska provinsen Antwerpen . Kommunen består av byarna Booischot (inklusive byn Pijpelheide ), Hallaar , Heist-op-den-Berg korrekt (inklusive byar: Heist-Goor , Heist-Station , Zonderschot , Heist-Centrum , och Bruggeneinde, Itegem , Schriek och Wiekevorst .

Den 48-meter höga berg som Heist senare skulle byggas (därav adjungerad namnet op-den-Berg som betyder "på kullen") bildades i början av istiden . Som kan uppskattas från de artefakter som visas på regional museet på stadens största torg, var detta område redan befolkat under förhistorisk tid. Strax efter romarna gav detta land till de invaderande germanska folken i 3: e och 4: e århundradet, kristnande följde. Byn Itegem, ligger precis vid Nete floden , var troligen den första byn som ska grundas, vilket föreslagits av ett dokument från år 976. Kapell i Hallaar och Itegem byggdes på 12-talet. Detta talet markerade också början av hertigdömet Brabant , som hela detta område var en del.


Omkring år 1200 var en militär fästning byggdes på den aktuella platsen för Ter Laken slottet, på Booischot territorium. Schriek, som grundades 1125, fick ett eget kapell i 1260 medan de viktigaste kyrkan i Heist byggdes 1340. Dessa två religiösa byggnader var starkt skadad under religionskrigen omkring 1600. Under större delen av medeltiden var jordbruket driver ekonomin och flera stora jordbruk domäner byggdes, varav några fortfarande existera idag ( t ex , Wimpelhoeve i Wiekevorst, spår av som daterar från 12-talet, och Pandoerenhoeve i Schriek, med anor från 1624 ). Under 17 och 18-talet blev den mirakulösa trä staty av jungfru och barn i Hallaar kyrkan ett föremål för vallfärd .

Den nuvarande rådhuset byggdes 1844, fjorton år efter grundandet av Belgien som ett självständigt land. Idag är staden främst ett bostads-centrum, som erbjuder tjänster till omgivande samhällen.

Den historiska hjärtat av staden är kyrkan torget ( Kerkplein ), där en av stadens många gamla vatten pumpar kan ses och där ett tåg museum ( Treinmuseum ) och ett regionalt jordbruk museum ( Heemmuseum ) kan besökas.

En gammal väderkvarn , den sista i Mechelen området, kyrkor och kapell och gårdar, många med sina ursprungliga vattenpumpar, prick i landskapet runt staden.
Heist-op-den-Berg (särskilt Itegem) finns också flera slott, varav de flesta är privatägda och därför inte öppna för allmänheten.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, juni 29, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)