Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 16 juni 2011

Heimdal. (Norge)

Heimdal är den sydligaste staden i Trondheim , Norge uppkallad efter guden Heimdall i fornnordisk mytologi . Området har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone järnåldern och är rikt på arkeologiska platser .


Området kring järnvägsstationen var fram till 1964 i mitten av två separata lokala kommuner , Tiller och Leinstrand . Den västra delen av Heimdal består av landsbygden i Byneset , också en egen kommun fram till 1964. Den östra delen av Heimdal, Tillerbyen , är en ny utveckling, planerade att minska trycket på centrala Trondheim från den kommersiella boom i staden.

Området där Tillerbyen byggts början var träsket , men det var dränerad på 1930-talet som en flygplats var planerat här. Den tyska inkräktarna av 1940 stoppade dessa planer, eftersom de hellre ville ha en flygplats i Lade .

År 1963 kommun Trondheim köpte områden, och i 1966 de kontrollerat en utvecklingsplan för en ny tjänste-och kommersiella nav som skulle kunna lätta på utvecklingen trycket på den myllrande centrum områdena.
Dessa planer mötte mycket motstånd, många politiker trodde att utvecklingen skulle bli för svårt att genomföra, eftersom marken var för blöt och instabil för att stödja storskaliga utveckling. Kritiker har visat sig felaktigt.

Ända sedan den första utvecklingen områdena Tillerbyen och Sjetnemarka har varit en av de mest blomstrande delar av staden och fortfarande är stora utvecklingsprojekt inletts för att möta det växande befolkningstrycket.

Heimdal rätt är en traditionell kommunikation och handelscentrum, järnvägen har kopplingar till Sverige ( Nabotåget , som ordagrant betyder grannen tåg ), till Oslo och söder om Norge via Dovrebanen samt i norr. Många busslinjer ansluter även här.

Förutom den stora bostadsområden, Heimdal hus många av stadens ledande företag och tjänster. City Syd var vid tidpunkten för dess konstruktion största köpcentrum i landet och är fortfarande en av de mest lönsamma köpcentra i norra Europa, som den får kunder inte bara från staden utan från den omgivande landsbygden och närliggande län också. Heimdal Stadion är en stor sport komplex med fotboll och handboll fält intill Breidablikk skolan.

Huvudkontoret för den lokala tidningen, Adresseavisen , är också belägna i Heimdal.
Heimdal är idag en stad i staden. De centrala delarna av Tillerbyen likna en typisk västerländsk centrum med hög kommersiella strukturer, i motsats till den traditionella centrala områden i Trondheim, som domineras av gamla, tvåvåningshus.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, juni 16, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)