Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 24 juni 2011

Kramfors.

Kramfors är en tätort i Ångermanland och centralort i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Orten ligger vid Ångermanälvens västra strand och genomkorsas av Riksväg 90. Över denna väg går den täckta gångbro som kallas Kurredoren.
I Kramfors kommun, som har en kråka som vapen, ingår också större delen av Höga Kusten med orter som Nordingrå, Ullånger och Docksta.

I området kring Kramfors finns flera vikingagravar. I Torsåker finns det så kallade häxberget, där man under 1600-talet höll ett flertal häxprocesser. Under mitten av 1670-talet brändes och halshöggs totalt 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar för trolldom och häxeri
Christoffer Kramm som 1742 byggde en vattensåg i Sqvällsån (Kramforsån) är bakgrunden till namnet. Träindustrin har historiskt sett spelat en viktig roll för kommunen.
Under 1800-talet upplevde Ådalen mycket stora befolkningsökningar, till följd av etableringen av såväl råvaruproduktion som förädling inom skogsindustrin. Under flottarepoken var timmersorteringen i det näraliggande samhället Sandslån världens största i sitt slag och sysselsatte 700 personer.
Det tidiga 1900-talets ekonomiska instabilitet påverkade starkt Kramfors-området, som var beroende av utländskt kapital (då stora delar av skogsindustrin utvecklad genom utländska investerare). Orten var ytterst känslig för fluktationer i priserna på trävaror och under 20-talet gick många arbetslösa. År 1931 demonstrerade ett stort antal människor och gick från Frånö till Lunde, två orter som ligger strax söder om Kramfors stad. De möttes av militär som avfyrade vapen mot demonstranterna, som var obeväpnade. Totalt fem personer dödades av militär. Händelsen blev känd som "Ådalen 31" eller Ådalshändelserna. Detta har gjort att Kramfors för eftervärlden blivit känt som det "Röda Ådalen". Kramfors uppstod som municipalsamhälle och industriort och blev stad 1947.
År 1974 invigdes Kramfors/Sollefteå flygplats.
År 2009 påbörjades omfattande upprustningar av stadens centrala delar, då Ådalsbanan, som byggs i anslutning till Botniabanan, kommer att en station i stadens centrum.

Upplagd av Bengt kl. fredag, juni 24, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)