Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 6 januari 2010

Påryd.

Området i sydvästra hörnet av Kalmar kommun är en utpräglad skogsbygd. Förutom bostäder är Påryd väl försett med allmän service, industri och handel. Läge: cirka 3 mil sydväst om Kalmar. Invånare: 974 personer (varav 719 i tätorten). Service: Pårydsskolan har förskola, förskoleklass, familjedaghem, fritidshem och skola år 1–6. Skola år 7–9 finns på Södermöreskolan. Antalet äldre människor är stort och Björkhaga har servicelägenheter. I anslutning till skolan finns bibliotek och ett utomhusbad. Aktiva föreningar i samhället har skapat ett samhälle med utbrett natur- och miljöintresse. I Påryd finns en träffpunkt för fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Här finns flera fritidsanläggningar, bland annat en sporthall med intilliggande isbana, skidbacke, ett elbelyst motionsspår, ridhus och skjutbana. Historik:
Förutom några lösfynd från stenåldern, så är det järnåldern och tidig medeltid som satt de tydligaste spåren i markerna kring Påryd. Flera hundra slaggvarpar finns i området.Förutom fångstgropsystemet är Påryd fattigt på kända fornlämningar.Under 1600-talet byggdes Arby kapell invid Åleboån på byn Påryds marker. I området vid kapellet växte en backstugebebyggelse upp med hantverkare, bland annat smedja och såg, under andra hälften av 1800-talet.Påryd började växa från en lantbruks- och kyrkby till ett stationssamhälle när järnvägen drogs fram till bygden år 1908. Mitt emot kyrkan ligger den lilla fattigstugan och nere vid Åleboån ligger en kvarn.Vid det lilla torget finns byns gamla smedja.I samhällets norra del ligger hembygdsparken med flera byggnader, bl.a en jordkula och ett hembygdsmuseum.Norr om samhället ligger ett system med fångstgropar som korsas av motionsslingan.Karnaberg är ett naturminnesmärkt område beläget cirka 7 km sydost om Påryd. Ett stort stenkummel där de stora stenarna bildar grottor och här kan man göra en spännande klättring.

Inga kommentarer: