Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 8 oktober 2010

Aszód. (Budapest)

Aszód, Stad i Pest-Pilis-Solt-Kiskun län, Ungern, NE i Budapest. Judar, mestadels av Mähren ursprung, bosatte sig i Aszód i början av de 18th talet. Gemenskapens första grundades 1724. Mellan 1746 och 1784 antalet judar ökat från 60 till 395, till stor del på grund av tillströmningen av judar från Buda som avstängdes från Maria Theresa 1746. En begravning samhälle grundades 1747 och en synagoga byggdes 1757. Genom 1840 hade staden en judisk befolkning på 530 (24% av den totala befolkningen). Samhället organiserat sig på ett Neolog (konservativ) basis. Gemenskapen var sällskap av små församlingar från de närliggande byarna, inklusive väska, Boldog, Dany, Domony, Galgamácsa, Heviz, Hévizgyörk, Iklad, Kartal, Ócsa, Tura, Újfalu, Váchartyán, Vácrátót, Vácszentlászló, VALKO, Veresegyhaz, Verseg, och Zsámbék.

Under den ungerska revolutionen 1848-1849 mot Österrike, bidrog gemenskapen en betydande summa till fonden för milisen. I mitten av-19th talet fanns bara 330 judiska invånare (21%). År 1908 samhället uppfördes en imponerande ny synagoga. Efter andra världskriget Jag folkräkningen inspelade 311 judiska invånare (9,5%), ockuperade inom handel, hantverk och industri. Aszód var födelseplatsen för Simon Hevesi, Budapest överrabbinen under mellankrigstiden. Under andra världskriget II Aszód fungerat som en viktig rekrytering centrum för judiska män inkallas till arbetsplikt.

Enligt folkräkningen 1941 hade staden en judisk befolkning på 278 (4,9% av det totala antalet) och 19 (0,3%) konverterar eller kristna identifierats som rasistiskt judisk. År 1944 bestod den gemenskap av 230 judar, under ledning av Adolf Glück, en advokat, Rabbi József Berg fungerar som andlig ledare. Rabbi Berg föregicks i detta läge av Benjamin Ze'ev Wolf * Boskowitz (1785), Samuel (Weisz) Budapitz (1789-1818), grundaren av den lokala yeshivah, Zevi Isaac Hirsch Hirschfeld (1830-1860), Mark Handler (1866-1870), far till Simon * Hevesi, Och Joseph L. Schreiber (1881-1921).

Strax efter den tyska ockupationen av Ungern den 19 mars 1944 var judarna först koncentrerade till en lokal gettot och överförs senare till Rákoscsaba, en uppsamlingsplats. Därifrån deporterades i början av juli 1944 tillsammans med judarna från närliggande samhällen i Aszód distriktet, inklusive väska, Domony, Galgagyörk, Galgahéviz, Galgamácsa, Hévizgyörk, Kartal, Tura och Verseg.

Endast 21 judar återvände till Aszód - två överlevande från koncentrationsläger och 19 militärer arbetskraft. Deras antal växte till 32 från 1949, men i kölvattnet av den kommunistiska anti-judiska kör de alla kvar av 1956. Synagogan revs 1954.

Upplagd av Bengt kl. fredag, oktober 08, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)