Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 13 oktober 2010

Kolding. (Danmark)

Kolding är en stad i Danmark. Staden ligger på Jyllands östkust där Koldingån mynnar ut i Koldingfjorden nära Lilla Bält.

Koldings äldsta historia går förmodligen tillbaka till andra delen av 1100-talet då en bebyggelse har tagit form omkring det vadställe som den nord-sydgående landsvägen har passerat. De äldsta spåren av Sankt Nicolai kyrka i Kolding har uppskattats till sekelskiftet 1200.

Under inbördeskriget mellan hertig Abel och Erik Plogpenning blev staden nedbränd 1247. Följande år uppförde Abel borgen Koldinghus utanför staden för att skydda Schleswig mot anfall norrifrån. 1268 förstärktes den av Erik Klipping och användes som skydd mot anfall söderifrån.

1286 anlades ett franciskanerkloster som blev nedlagt 1529, i samband med reformationen. På platsen anlades slottets örtträdgård. I mitten av 1800-talet användes marken till stadens huvudgata Jernbanegade mellan stadens torg och järnvägsstationen.

Under Kristian III:s tid blev borgen utbyggd. Efter hans död var borgen drottning Dorotheas residens. 1500-talet och början av 1600-talet blev en tid av välstånd för Kolding tack vare exporten av stutar från Jylland och Fyn till Tyskland och Nederländerna.

Krigen under 1600-talet gjorde slut på Koldings välstånd. 1625 gick Kristian IV med i Trettioåriga kriget men detta slutade för Danmarks del med att Jylland utplundrades av tyska trupper. Vid de svenska anfallen 1643 och 1657 plundrades Kolding. Kriget gjorde också att pesten drabbade Kolding. När Fredrik III införde enväldet fick Kolding särskilt svårt att resa sig eftersom Kolding fick betala skatt på all handel medan den nyanlagda grannstaden Fredericia slapp betala.

År 1550 hade Kolding uppskattningsvis 1 600 invånare och folkräkningen 1801 visade ett invånartal på 1 672 invånare. Under slutet av 1700-talet hade exporten av stutar kommit igång igen men det fanns också en ökande efterfrågan på danskt korn som kunde exporteras. 1843 fick Kolding en riktig hamn.

Den 23 april 1849 skedde slaget vid Kolding under det schleswig-holsteinska kriget. De preussiska och schleswig-holsteinska trupperna vann och kunde besätta Jylland upp till Århus.

Söder om Kolding rinner Kongeån som var Danmarks sydgräns fram till 1793. Efter det dansk-tyska kriget 1864 blev ån riksgräns mot Tyska riket fram till 1920 när Nordschleswig åter blev danskt. 1866 fick Kolding järnväg och stor betydelse fick järnvägsförbindelsen med exporthamnen i Esbjerg. I slutet av 1800-talet ökade invånarantalet kraftigt genom industrier som De Danske Mejeriers Maskinfabrik och S.W. Bruuns tobaksfabrik.

Byggandet av Lilla Bältbron 1929-1935 gav arbete under 1930-talets depression och den nya bron var också till fördel för handlarna i Kolding. Efter andra världskriget etablerades industrier med anknytning till lantbruket men också mopedtillverkaren Diesella.

Kolding blev mycket uppmärksammat i media i november 2004 då en fyrverkerifabrik började brinna och orsakade en brandmans död.

Kolding är en universitetsstad och har Designhögskola och Frisörakademi.

I stadens norra del ligger Kolding Storcenter.

Här finns också KIF Kolding, ett av Europas bästa handbollslag.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, oktober 13, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)