Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 31 oktober 2010

Erechim. (Brasilien)

Erechim är en brasiliansk stad i södra delstaten Rio Grande do Sul. Ett regionalt centrum i den norra delen av staten, är det den näst mest folkrika staden i regionen med 97.916 invånare, andra bara till staden Passo Fundo. Kommunen rankas på 17: e total BNP i delstaten Rio Grande do Sul.

Erechim var en av de första moderna planerade städer i Brasilien. Stadsplanerare inspirerades av urbana begrepp som används i tracings av Washington, DC (1791) och Paris (1850), kännetecknas av mycket breda gator, stark hierarki och skapande, genom gatorna diagonalen rutiga grundläggande punkter konvergens. Viktiga delar av dess utformning inkluderar en vinkelrät rutnät av gator ned med diagonala avenyer, block med regelbunden dimensioner och en promenad runt omkretsen.

Kommunen ligger norr om Rio Grande do Sul, i det övre Uruguay, på åsen i Serra Geral. Ursprunget av namnet på Erechim hänvisar till den gamla inhemska invånare i regionen, och kommer från "Erechim Caingangue", som betyder "liten fältet", det förmodligen fick detta namn som staden var omgiven av skog på den tiden.

Början kallades den store Barn och sedan successivt från Boa Vista, Boa Vista Erechim, Jose Bonifacio Erechim och slutligen, liksom många andra byar i Brasilien, dök Erechim utanför järnvägen. I detta fall järnvägen som länkade Rio Grande do Sul till Sao Paulo.

Fast mest av polska, italienska och tyska invandrare, var staden bildades år 1908 kring järnvägen. Det var då de 36 pionjärer, europeiska invandrare och andra från den gamla mark (Caxias do Sul), kom med tåg och bebodda platsen, som snart blev en stadsdel i Passo Fundo.

Med tillväxten av staden och dess ekonomi - jordbruk, boskap, handel och tjänster - staden Erechim skapades den 30 april 1918, genom dekret nr 2343 den 30 april, undertecknad av Antonio Borges, dåvarande guvernör i RS.

En gång känd som the Capital of Wheat på grund av höga volymer av spannmål som produceras, är idag Erechim anses som huvudstaden för Friendship.

Med subtropiskt klimat, har Erechim fyra väldefinierade säsonger (vår, sommar, höst och vinter). Medeltemperaturen är 15,9 ° C. Max 35 ° C. Minsta -6 ° C. Nederbörden är oregelbunden, upp till 1618mm av nederbörd år. Erechim ligger ungefär 793 över havet, latitud 27 ° 37'54 "och longitud 57 ° 16'52". Den stränga vintern 1975 hittades Erechim vid -11 ° C i 5 dygn i följd, den högsta temperaturen endast 3 ° C i staden. Enligt historiska data (SDA), är Erechim bland de 20 kallaste städer i södra Brasilien.

Staden kan nås med flyg (Federal Airport Comandante Kraemer) på väg med hjälp av statliga vägar RS-135, RS-331, RS-419, RS-420, RST-480, och federala motorvägar BR-153 och BR-480; dessa vägar länkar de olika kommunerna i regionen (alla asfalterade). Erechim ligger 360 km från statens huvudstad, Porto Alegre.

Upplagd av Bengt kl. söndag, oktober 31, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)