Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 21 oktober 2010

Dunaújváros. (Ungern)

Dunaújváros (1951-1961 Sztálinváros) är en stad i centrala Ungern, belägen vid Donau. Staden ligger i provinsen Fejér, belägen 67 kilometer söder om Budapest. Staden hade år 2005 totalt 51 378 invånare.
Dunaújváros är en av de nyaste städerna i landet. Den byggdes under 1950-talet under industrialiseringen i landet under socialisterna, som en ny stad belägen bredvid den tidigare Dunapentele.

Området har varit bebott sedan antikens tider. När västra Ungern var en romersk provins under namnet Pannonien, fanns ett militärt läger och en ort kallad Intercisa vid denna plats, på gränsen vid provinsen. Ungrarna erövrade området under det tidiga 900-talet. Orten Pentele, namngiven efter det medeltida grekiska helgonet Pantaleon, grundades strax efter.

Mellan 1541 och 1688 var orten under osmanskt styre, och under det 15-åriga kriget blev den totalförstörd. Under frihetskriget, ledda av Frans II Rákóczi blev platsen ödelagd igen. Under 1700-talet började staden blomstra. År 1830 fick orten rättigheter att hålla två marknadsdagar varje vecka. År 1831 bröt koleraepidemin ut och bönderna anföll staden. Staden fick stadsrättigheter år 1833 av Ferdinand V. Invånarna tog en aktiv del under frihetskrigen år 1848-49.

Efter andra världskriget tog den stora industrialiseringsvågen över landet. Den nya, kommunistiska regeringen, gjorde om flera orter till stora industristäder och stärkte den industriella rollen vid befintliga städer. Under sena 1949 togs beslutet att bygga en stor metallfabrik. Från början skulle detta byggas nära Mohács, men den ungersk-jugoslaviska relationen förvärrades, och en ny plats valdes, längre från den jugoslaviska gränsen. Staden designades år 1950 och var från början planerad att ha 25 000 invånare.

Konstruktionen av staden påbörjades den 2 maj 1950 nära Dunapentele. Inom ett år hade mer än 1 000 hushåll byggts och fabrikskomplexet var under konstruktion. Staden tog namnet Sztálinváros av Stalin officiellt den 4 april 1952, som en parallell till Stalingrad i Sovjetunionen.

Stalins död orsakade dramatiska förändringar. Landet började gå mot ekonomiska kriser och fakta var att mycket pengar spenderades på industrialiseringen, speciellt vid Sztálinváros. Konstruktionen av staden och fabriken saktades plötsligt ner. År 1954 stod fabriken klar och staden hade 27 772 invånare under denna tid. 85 % av invånarna levde i fina, komfortabla lägenheter, medan omkring 4 200 levde i okomfortabla baracker vilka från början användes som "hem" för arbetarna.

Under mitten av 1950-talet organiserades en kollektivtrafik, bussarna körde omkring 24 000 passagerare dagligen. Under 1950-talet byggdes också flera kultur- och sportfaciliteter i staden. Endre Ságváriskolan var den största skolan i Centraleuropa under 1960-talet.

Konstruktionen hindrades år 1956 av flera anledningar; en jordbävning och en översvämning, och den 23 oktober startade revolutionen. Under revolutionen användes det historiska namnet Dunapentele igen. Rákócziradiostatoinen, startat av revolutionärerna, sände från Dunapentele (från en buss som konstant flyttades runt om i staden så att den inte kunde hittas). Även om invånarna i Dunapentele försökte skydda sin stad ockuperade den sovjetiska armén staden den 7 november. Staden föll under krigslagar och ryska pansarvagnar stod överallt.

Staden började utvecklas igen efter revolutionen. Den var fortfarande märkesstaden för socialism i Ungern, och visades konstant för utländska besökare. Bland besökarna fanns Jurij Gagarin och den indonesiska presidenten Sukarno. Staden fick också en scen för populärfilmer.

Dunaújváros hade år 1960, som en tioårsstad, redan 31 000 invånare.

Den 26 november 1961 ändrades namnet från Sztálinváros till Dunaújváros (Dunaújváros betyder "Donaus nya stad", se även Tiszaújváros) som en konsekvens efter Stalins död år 1953 och den ungerska revolutionen 1956.

Fabriken är än idag en av de viktigaste tyngre industrifabrikerna i landet.

Inga kommentarer: