Jena. (Tyskjand)

Jena är en stad i den tyska delstaten Thüringen. Den har omkring 100 000 invånare (2006) och ligger i floden Saales dalgång cirka 70 kilometer sydväst om Halle an der Saale.

Genom stadens sydligaste delar går motorvägen A4, som i väster ansluter till A7 vid Bad Hersfeld. Den går i östlig riktning mot Chemnitz och Dresden och har cirka 20 kilometer öster om Jena anslutning till A9, som går mellan Nürnberg i söder och Leipzig och Berlin i norr. Jena är också en järnvägsknutpunkt och har alltså goda markförbindelser med övriga delar av förbundsrepubliken.

I Jena finns sedan mitten på 1800-talet en världsbekant optisk industri nämligen Carl Zeiss, som tillverkar kameror, kikare, projektorer, planetarier och diverse andra instrument som kräver linser av hög kvalitet. Företagsnamnet återfinns även stadens fotbollslag FC Carl Zeiss Jena. Här finns också Schott Jenaer Glas.

Staden har ett universitet – Friedrich-Schiller-Universität – och två fackhögskolor, som båda har inriktningar inom optik och mikroelektronik. Tre Max-Planck-Institut för forskning finns i staden, som också har ett avdelningskontor av tyska patentverket.
Sedan 1100-talet styrdes Jena av Lobdeburg-släkten som 1230 upphöjde Jena till stad och som kort därefter byggde en stadsmur. Stadens självförvaltning byggdes ut genom ett råd 1275. Borgarskapet fick god avkastning genom det uppblomstrande vinodlandet. År 1286 uppförde dominikanerna sitt kloster och 1301 skapades cistercienserklostret för nunnor vid Michaeliskyrkan. Lobdeburger försvagades och grevarna av Schwarzburg och Wettin dök upp. Fram till 1331 tog wettinarna kontrollen över staden och gav Jena 1332 de gothaiska stadsrättigheterna. År 1414 grundades karmeliterklostret. Stadens välstånd visade sig genom nybyggnationerna av Michaeliskyrkan 1380-1390 och rådhuset i slutet av 1300-talet. Från 1423 tillhörde Jena kurfurstendömet Sachsen, då wettinarna efter askaniernas utdöende blev kurfurstar. Även efter Leipziger Teilung 1485 kom Jena att vara kvar i kurfurstendömet Sachsen.

Reformationen började 1523 med den radikala teologen Martin Reinhardt som fördrevs efter Martin Luthers ingripande 1524. År 1525 förstörde bönder och delar av stadens befolkning karmeliterklostret och dominikanerklostret ödelades. Nederlaget i Schmalkaldiska kriget 1546-1547 förlorades ernestinerna kurfurstevärdigheten. Jena kom att tillhöra Hertigdömet Sachsen. En följd av detta blev att man grundande en högre skola i dominikanerklostret som ersättning för universitet i Wittenberg som var en föregångare till dagens universitet Friedrich-Schiller-Universität Jena som grundades 1558.

Boktryckarkonsten som drivits sedan början av 1500-talet blommande upp med universitetet och Jena kom att vara tvåa efter Leipzig under 1700-talet vad gäller boktryckeri. Universitetet stannade efter statsdelningen 1572 under ernestinskt beskydd medan staden hamnade under hertigdömet Weimar. Under en kort period (1672–1690) var Jena huvudstad i det självständiga fürstendömet Sachsen-Jena vars hertigar bodde i det 1471 byggda slottet som byggdes ut 1662. Deras ämbetverk skulle vara delvis finnas kvar i Jena fram till 1809.

Efter hertigen av Sachsen-Jenas död 1692 kom staden under Sachsen-Eisenach och 1741 under hertigdömet Sachsen-Weimar som under 1800-talet upphöjdes till storhertigdömet Sachsen som fanns kvar fram till 1918. I de teologiska lärostriderna under den senare delen av 1500-talet var universitet centrum för den lutherska ortodoxin (Matthias Flacius) och efter det trettioåriga kriget infann sig en blomstringsperiod för universitetet. Universitetet var med sina 1 800 studenter mellan 1706 och 1720 det största av de tyska universiteten. Barocken visade sig genom storslagna byggnader och från hovet kom impulser till konst- och musiklivet, 1570 började Collegium Musicum att verka som via en omorganisation 1769 hade akademiska konserter fram till 1900-talet.
Stadens ekonomi fick en tillbakagång då vinodlandet, studenterna och boktryckeriet minskade under 1700-talet. 1788 kom stadens finanser under tvångsförvaltning. Under hertigen Carl Augusts regeringstid 1775–1828 och dennes minister Johann Wolfgang Goethe kom en ny blomstringstid under Weimars inflytande till universitetet i Jena. Goethe hade ett intresse för Jena och här startade hans vänskap med Friedrich Schiller som från 1794 verkade i Jena som professor och levde i staden till 1799. Under Georg Wilhelms Friedrich Hegels tid som lärare vid universitetet (1801–1807) utvecklade sig Jena till den tyska idealistiska filosofins huvudort. Jena kom också att bli en viktig ort för äldre romantiska litteraturen. Stadens rykte höjdes genom utgivningen av tidningen Allgemeine Literatur-Zeitung 1785–1803 och Jena sågs som en liberalt orienterad stad. Jenas ryktbarhet minskade snabbt från år 1800 då de berömda lärarna lämnade staden.