Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 12 oktober 2010

Murska Sobota. (Slovenien)

Murska Sobota ( uttal) (Ungerska: Muraszombat, Prekmurian: Murska Subouta), är en stad och kommun i nordöstra Slovenien. Det ligger nära floden Mura i regionen Prekmurje och är den regionala huvudstaden. Kommunen har drygt 20,000 invånare.

Officiellt är staden känd som Murska Sobota, även i de lokala Prekmurian regionalt språk Det brukar kallas helt enkelt som Subouta. Den traditionella Tyska namnet på staden är Olsnitz, Som härstammar från den gamla slovenska namn Olšnica. Det moderna slovenska namnet är en översättning av Ungerska valör Muraszombat, som var den officiella namnet på staden fram till 1919. Murska Sobota var ett distrikt (Ungerska: Järås) Staden Vas i Kungadömet Ungern fram till 1918. Det ockuperades av Ungern igen under Andra världskriget, Från 1941 till 1944. Mellan 1944 och 1945 var det under Nazityska yrke och den befriades av sovjetiska trupper i maj 1945. Det var också en del av Balatin sanjak som tillhörde först Budin EyaletSenare Kanije Eyaleti innan Fördrag om Carlowitz.

Det brukade vara Jugoslavien'S nordligaste stad, och genom historien har skiftat över gränserna mellan Slovenien, Jugoslavien och Ungern. Ungrare ändå utgöra en 3000 personer minoritet. År 1919 här var förklarade Republiken Prekmurje och staden var huvudstad i den nya staten. År 1991, under Sloveniens Tio-Day War mot Jugoslaviska federala arménVar Murska Sobota bombat med flyg, utan olyckor eller synliga skador. Idag är det en lugn stad som lever runt de regionala myndigheternas verksamhet, lätt industri, handel och spa turism. I april 2006 blev staden ser av det nybildade Romersk-katolska stift Murska Sobota, Som är ett suffragan till ärkestiftet Maribor.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, oktober 12, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)