Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 9 oktober 2010

Deventer. (Nederländerna)

Deventer är en kommun och stad i Salland region i Nederländska provins av Overijssel. Deventer är till stor del ligger på östra stranden av floden IJssel, Men har också en liten del av sitt territorium på Västbanken. Under 2005 kommunen Bathmen (inv 5000) slogs samman med Deventer som en del av en nationell satsning för att minska byråkrati i landet.
Deventer grundades troligen av Engelska missionär Lebuinus runt 768, som byggde en träkyrka på den högra stranden av floden IJssel. Detta var inte den första människan bosättning på platsen, från Bronsåldern till cirka 400 e.Kr., fanns en bosättning på Colmschate, 4 km öster om stadens centrum. Rester av denna lösning grävdes mellan 1981 och 2006.

Byn Deventer, redan viktigt på grund av ett handelssystem väg som korsar floden IJssel, Plundrades och brändes av Vikings i 882. Det blev omedelbart återuppbyggd och berikade med jordad vägg (på gatan Stenen Wal rester av denna mur har grävts upp och återställas). Deventer fick stadsrättigheter i 956, varefter befästningarna byggdes eller ersättas med stenmurar runt om i staden för försvar. Mellan 1000 och 1500, växte Deventer att vara en blomstrande handelsstad på grund av dess hamn vid floden IJssel, som var kan ta emot stora fartyg. Staden var en medlem av Hansan. I den 15: e talet hade Deventer en gemensam mint, där mynt för 3 IJssel städer Deventer, Zwolle, Och Kampen gjordes.

Deventer är födelseort Geert Groote och hem till sin Bröder Det gemensamma livets, En skola av religiös trodde att det var av stor betydelse för Thomas a Kempis och Erasmus i senare tider. Det hade bok tryckerier med anor från så tidigt som 1477, och en internationellt känd Latin School, där den kände vetenskapsmannen Desiderius Erasmus gick när han var en pojke.

Mellan 1500 och 1800 minskade massan av vattnet rinner genom IJssel, minskar betydelsen av Deventer hamn. Tävlingen handeln centra i Holland, Liksom den religiösa krig mellan 1568 och 1648, medförde en nedgång i stadens ekonomi. I den 18-talet, järn industrin kom till Deventer. Öster om staden, så kallade "Oer", riversand innehåller järn, hittades så tidigt som 900. Från detta material var malm produceras och fördes till staden. Huvudvägen av byarna Okkenbroek, Lettele och Schalkhaar är fortfarande heter Oerdijk (Ore Dyke). I den 19-talet blev Deventer en industristad. Cyklar, mattor, burkar och burkar för mat och dryck, cigarrer, böcker, maskiner, madrass producerades fram till mitten av 20-talet.

Deventer har sett några militära åtaganden under hela sin långa historia, även om det var en garnison stad i den nederländska kavalleri. Industriområdet och hamnen bombades kraftigt under Andra världskriget. Stadens centrum har till stor del förskonade, vilket ger en uppfattning som har i stort sett oförändrad under de senaste århundradena.

Den kvinnliga judiska poeten och författaren Etty Hillesum bodde i Deventer under kriget innan de utvisas till Auschwitz.

I Schalkhaar, en by 2 km nordost om centrum var baracker användes av den tyska ockupationsmakten att träna nazistiska poliser. Substansen är nu ett centrum för asylsökande.

Deventer varit något populärt med filmindustrin. Under produktionen av filmen En bro för mycket alla scener äger rum i närheten Arnhem filmades i Deventer - som Arnhem själv hade förlorat sin historiska centrum.

Inga kommentarer: