Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 25 oktober 2010

Newtownards. (Nordirland)

Newtownards är en stor stad i County Down, Nordirland. Det ligger på den nordligaste spetsen av Strangford Lough, 10 miles (16 km) öster om Belfastpå Ards halvön. Newtownards är den största staden i Ards Borough Council område. Enligt folkräkningen 2001, den har en befolkning på 27.821 personer i 11.502 hushåll, placera den i "stora staden" klass. Cirka 86% av befolkningen är från en protestantisk och 9% från en katolsk bakgrund.

I 545 AD, St Finian grundat ett kloster i närheten av dagens Newtownards. Han kallade det "Movilla" (Magh Bile, "slätten av det heliga trädet," i iriska), vilket tyder på att mark som tidigare varit en helig hednisk plats. Klostret förstördes av vikingarna någon gång efter AD 824. I 12-talet, gick det tillsammans med Bangor Abbey som Augustinian kloster. Senare kloster var en räd av Hugh O'Neill från mitten av Ulster, varefter tätorten på Movilla försvunnit och området runt det blev känt som "Ballylisnevin" ("staden mark av fortet i familjen av Nevin) . Den normanderna, som kom till Irland efter 1169, grundade en stad på samma plats runt 1226, heter det "Nove Ville de Blathewyc" ("nya staden Blathewyc", namnet på en tidigare irländskt territorium), och etablerat ett Dominikanska Priory . Staden minskade dock och den 15: e århundradet landet styrdes av O'Neill klanen, med staden nästan övergiven.

År 1605, Hugh Montgomery beviljades den mark och började bygga upp vad var då känd som Newtown, utökades senare till Newtownards. Officiella register visar staden grundades 1606. Montgomery byggde en bosättning i ruinerna av den gamla Priory, tornet som återstår. skotska nybyggare anlände i stort antal och staden växte snabbt. På grund av den grunda leran av Strangford Lough, aldrig utvecklat Newtown som en hamn, med varor i stället transporteras från den närbelägna staden Donaghadee på Irländska sjön kusten av Ards-halvön. Istället blev det en köping, med Market House i Conway Square tillverkad 1770. Marknaden fungerar fortfarande i dag på veckobasis.

På morgonen den Pike Söndag 10 juni 1798, under den irländska upproret 1798, en kraft United Irishmen, främst från Bangor, Donaghadee, Greyabbey och Ballywalter, försökte ockupera staden Newtownards. De möttes med musköt eld från marknaden huset och besegrades.

Den tidiga 19th century såg att återställa den träskmarkerna söder om staden. Newtownards förvärvade järnvägsförbindelser till Belfast, via Comber och Dundonald, 1850, och att Donaghadee 1861. Samma år stadens befolkning hade stigit till 9.500. När ekonomin blev allt mer bunden till Belfast, staden fortsatte att blomstra och 20-talet hade blivit en alltmer pendlare stad. Newtownards "befolkning nådde 13.100 1961 och fördubblats till 27.800 vid slutet av seklet.

Den 12 Jul 1867 trots den part Processioner Apostlagärningarna, den Oranienorden paraderade från Bangor till Newtownards. Den organiserades av William Johnston (som dömas till ett kort fängelsestraff nästa år för sina handlingar) och cirka 30.000 deltog.

Under oroligheterna, var Newtownards skådeplatsen för en bilbomb attack den 5 juli 1993, då Roma's Bar på Regent Street var riktad. Puben var helt förstört, men har sedan byggts om. Attacken, som utförs av Provisoriska irländska republikanska armén var vid 700 kg (1.500 lb) den största bilbomb som någonsin använts i Nordirland. Inga personer skadades.

Upplagd av Bengt kl. måndag, oktober 25, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)