Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1621. Starten till Borås var handelsverksamhet. På 1500-talet fanns här bönder som drygade ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, smide och träslöjd. De vandrade över stora delar av landet och sålde sina varor.
Detta var förbjudet. Enligt tidens lag skulle all handel ske inom en stads gränser. Detta för att man skulle kunna ta upp tull på varorna och få statliga inkomster av handeln. De vandrande handelsmännen från bygden råkade ibland i slagsmål med representanter för de närmaste städerna, och de blev även anmälda till myndigheterna för sin verksamhet. Våren 1620 skickade västgötarna ett par representanter till kungen för att klaga över hur de behandlades av grannstäderna och för att be att få fortsätta med sin invanda handel. Men kungen gav dem ultimatum: Senast till midsommar ska ni upphöra med handeln - vill ni sen fortsätta måste ni grunda en stad.
Böndernas beslut blev att grunda en stad vid kyrkbyn som kallades Torpa, runt den kyrka som vi idag kallar Carolikyrkan i Borås. Till sommaren skickades representanterna åter till kungen för att be om att få stadsprivilegier. Men kungen var inte hemma, han var i Tyskland och bekantade sig för ev äktenskap med Maria Eleonora av Brandenburg. Stadsprivilegier blev det så småningom. Dessutom unika privilegier som gav Boråsarna rätt att handla var de ville, bara de förtullat varorna i Borås. Med dessa rättigheter hade Borås prima förutsättningar att utvecklas som handelsstad. Den stora expansionen kom ur handelns förening med textilnäringen. Med centrum söder om Borås växte den s k förläggarverksamheten fram. Det var storbönder som lämnade ut ull från sina får till kvinnor runt om i bygden och fick tillbaka det som garn och tyg. Från denna verksamhet kom Sven Erikson, som 1834 startade landets första mekaniska väveri. Ett par decennier senare (1858) startade det första väveriet i Borås. Textilindustrin gjorde Borås till en av Sveriges mest expansiva städer i mitten av 1900-talet. Ända in på 1960-talet sysselsatte textil och konfektion två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Sedan kom den svenska tekokrisen och tvingade fram omvandlingen av Borås. Borås ställning idag som en handelsstad med mycket intensiv utrikeshandel kommer från kombinationen av handelsmän och textilproducenter. Nästan alla stora svenska postorderfirmor ligger i Borås. Här finns även huvudkontoret för många svenska agenturer och affärskedjor i konfektionsbranschen. De är huvudskälet till att regionen idag har en procentuellt sett mer intensiv utrikeshandel än Hongkong.
Gatunätet finns i huvudsak kvar från den första grundläggningen av staden. Dagens stadsbild har präglats av bränderna genom att en del gator anlagts eller breddats av brandskyddskäl. Av den typiska Karl Johans-bebyggelsen som kom till p g a brandbestämmelser efter branden 1827 finns några få hus kvar.
Borås gränser har ändrats vid fyra tillfällen. 1920 inkorporerades Torpa socken. På 1970-talet skedde kommunsammanslagningar vid två tillfällen; först med Brämhult 1971 och sedan med Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors 1974. 1995 blev Borås kommun litet mindre då Bollebygd på nytt blev en egen kommun.
Vapen för Borås Stad har hela tiden varit det som beskrivs redan i det privilegiebrev som undertecknades av Gustav II Adolf den 25 maj 1622: "...twå ulle Saxser, den ene medh udden nedh åt, och den andre medh udden upwände..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar