Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 22 juni 2009

Mackmyra.

Mackmyra, by, herrgård och f.d. järnbruk i Valbo socken, Gävle kommun, Gästrikland (Gävleborgs län). Mackmyra bys ägor avgränsades ungefärligen av Gavleån i norr, Spikåsbäcken i öster och i söder av en linje ungefär där dagens riksväg 80 går. Själva byn låg och ligger vid de vägar som i dag är Per-Hans väg och Mackmyra byväg. Emedan bruket (se nedan) låg i Mackmyra, låg faktiskt brukets herrgård i Öhns by.
Namnet Mackmyra är sannolikt bildat av orden mack (mask) och myr, dvs. "mask-myren", efter de myrområden som omger Gavleån ovanför forsarna. Redan under 1500-talet fanns en stångjärnshammare ägd av bönder i Mackmyra. 1659 fick järnbruket privilegier och 1685 köptes det av assessorn Daniel Tilas från Gävle. Bruket kom sedan under 1700-talet att utvecklas parallellt med Valbo masugn (vilken låg nära nuvarande Valbo köpcentrum) som också var i familjen Tilas ägo. 1756 övertogs Mackmyra av grosshandlaren Jan Paul Strömbäck, även han från Gävle. Fram till 1700-talets slut hade bruksägarna varit bosatta vid Valbo masugn, men 1797 uppfördes en herrgård på Mackmyra. Huvudbyggnaden, av timmer i två våningar under brutet tak, fick sitt nuvarande utseende på 1870-talet.
Bruket såldes 1814 till grosshandlaren Olof Elfbrink. Han lät bygga ut stångjärnsmedjan, uppföra kontor, nya bostäder och ekonomibyggnader. Under hans tid tillkom även den engelska parken om ca. 6 ha. Parken, som ligger utmed Gavleån, innehåller bl.a. ett lusthus i form av ett antikt tempel (1831) och en kastanjeallé. Numera sköts parkens underhåll av en ideel förening, "Bruksparkens Vänner".
För att man skulle hänga med i utvecklingen infördes lancashiresmide 1833. Konkurrensen mellan bruken var dock stor, speciellt efter näringsfrihetsförordningen 1846. Masugnen lades ned 1855. Mackmyras ägare förvärvade istället Forsbacka bruk och flyttade år 1877 smidesverksamheten över dit. Därefter övergick Mackmyra till att endast vara en lantegendom. De nuvarande ägarna, familjen Klingberg, är ättlingar till den Elfbrinkska familjen. Mackmyra är idag i det närmaste en del av tätorten Valbo. Mackmyra kan sägas utgöra tre olika delar; den gamla bondebyn Mackmyra, Mackmyra bruk och den före detta sulfitfabriken. Kvar efter järnhanteringen finns en ganska traditionell liten bruksmiljö med smedja, kolhus, brygghus, kvarn, magasin, bodar samt smedbostäder och arbetarlängor grupperade kring herrgården. I kraftverket, kvarnen och smedjan huserar sedan 1999 Mackmyra Svensk Whisky, Sveriges första privata whiskydestilleri. Den första buteljerade whiskyn såldes på Systembolaget i mars 2006 och tog enligt företaget slut på en timme i hela landet. Sulfitfabrikens nedlades 1976 men har sedan dess varit träflisfabrik till tidigt 1990-tal och därefter sågverk under några år. I dag står fabriken övergiven. Av arbetarbostäderna finns två trevånings flerfamiljshus (ritade av Cyrillus Johansson) vid Mackmyravägen kvar, tolv parhus i lättbetong på Gaddaborgsvägen och Åbrinken samt åtta tjänstemannavillor i lättbetong på Trollsvedsvägen. Arbetarbostäderna på Tallåsen är rivna men vid Trollsvedsvägen står en minnessten över konflikten 1906. Mackmyra bruk ägs nu av Tage Klingberg
Genom Mackmyra passerar Gästrikeleden.

Inga kommentarer: