Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 27 juni 2009

Malmköping.

Malmköping är en tätort i Flens kommun i Södermanlands län.
Malmköping är beläget 15 km norr om Flen, är kommunens största turistort och är säte för Sveriges Lokaltrafikmuseum med bland annat spårvagnar från Sveriges 13 spårvägsstäder. Museet drivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. Andra museer är museet Malmahed och ett så kallat naturum. Boplatslämningar visar att trakten var bebodd redan för 5 000 år sedan. Mest har dock Malmköping präglats av regementet som hade sin övningsplats här.
Orten är ursprungligen uppvuxen kring försvarsmakten som hade verksamhet där mellan åren 1774 och 1921.
1771 blev Gustaf Adolf von Siegroth chef för Södermanlands regemente, samma år valde han ut Malma hed till permanent exercisplats (1774-1921).
Malmköping, som ursprungligen hette Malma by, blev då permanent övningsplats för Södermanlands regemente. Många minnen finns kvar från militärperioden, bland annat excersisfältet Malma hed. Hit strömmade under semestermånaderna meniga, rotesoldater och officerare från alla Södermanlands socknar, och köpingen sjöd av liv under dessa mötesperioder. Fester och danser anordnades, kungliga visitationer förekom, månglare och handelsmän av olika slag kom hit. I anslutningen till excersisfältet ligger Plevnahöjden som numera är ett friluftsområde med skidlift, utsiktsplats, hotell med mera. Namnet Plevna kommer från den bulgariska staden Pleven. Där utkämpades hårda strider år 1877 under det rysk-turkiska kriget på Balkan. Då använde man för första gången skyttegravar, ett system som sedan infördes i Malmköping. Resterna av dessa övningsskyttegravar finns kvar på Plevnahöjden. År 1921 flyttade Södermanlands regemente definitivt till Strängnäs.
Den 18 maj 1876 blev Gustav Adolf Eriksson Hjert avrättad på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon, Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Hjert, och hans kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector, blev de sista som avrättades offentligt i Sverige. Hjert ligger begraven vid Lilla Malma kyrka i Malmköping.
Uppgifterna går isär en del om Malmköpings Tidning, men helt klart är att den funnits i åtminstone tre omgångar. Första gången kom den ut några veckor i december 1880 i boktryckaren F.A. Öhmans regi, men lades ned nästan omedelbart. Under åren 1896-97 gavs den ut som veckoblad, till en början med den blivande statsministern Carl Gustaf Ekman som redaktör. Redaktionen var förlagd på Gården N:o 13 hos gevärshantverkaren F. Jansson. Tidningen kom ut onsdagar och lördagar och lösnummerpriset var 5 öre. Efter en tid ska Ekman ha ersatts A.G. Segersteen, men detta har inte kunnat bekräftas.
Slutligen återkom tidningen den 30:e december 1916, då med det fulla namnet Sörmlands-Pressen Malmköpings Tidning. Redaktör var A. Larsson. Den gavs ut några år innan den lades ned igen 1919.
Under åren 1927-1966 anordnade Södermanlands Gymnastikförbund varje år i Malmköping de kända Malma hedslägren, där 700 barn inkvarterades i de gamla militärbarackerna och fick ägna sig åt gymnastik, idrott, simundervisning och bollekar. Det mesta av verksamheten bedrevs på exercisplatsen Malma hed, ett stort öppet fält mitt i samhället. Orienteringsövningar ägde rum på Plevnahöjden.
1784 ritade Gustaf Adolf von Siegroth en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter. Köpingsrättigheterna fick Malmköping 1785. Ordet köping betyder handelsplats.
Vid kommunreformen 1971 uppgick Malmköpings köping i Flens kommun.

Inga kommentarer: