Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 23 augusti 2009

Toulouse. (Frankrike)

Toulouse (Tolosa på occitanska) är en stad i sydvästra Frankrike vid floden Garonne.


Toulouse är också huvudort (franska: préfecture) i departementet Haute-Garonne, och regionhuvudstad i Midi-Pyrénées. Omkring 450 000 invånare (knappt 1 050 000 i Stor-Toulouse) gör Toulouse till Frankrikes fjärde största stad efter Paris, Lyon och Marseille. Tidigare var det ett grevskap, och utgjorde före dess ett av frankerrikets sex län.

Toulouse är känt som den rosa staden (la ville rose) eftersom de flesta äldre byggnader är byggda av ett lokalt producerat tegel som är rosa. Toulouse är en stor universitetsstad med mer än 100 000 studenter och europas största flygplanstillverkare Airbus har sin huvudbas här.

Den nuvarande (vald 2004) borgmästaren heter Jean-Luc Moudenc och tillhör UMP. Toulouse är belägen på en bördig, flack slätt, vid högra stranden av den segelbara Garonne, nära ena ändpunkten av Canal-du-midi, som där förenar sig med en sidokanal till Garonne, och vid Orléansbanan från Paris samt sydbanan från Bordeaux, som från Toulouse har bibanor till Taxbes i sydväst och till Foix i sydöst.

Den egentliga staden, som är avskild från dess förstäder genom breda bulevarder, förr fästningsvallar, med i allmänhet smala och krokiga gator samt röda tegelstenshus, är genom Pont des amidonniers, hängbron Pont St Pierre, Pont Neuf och Pont St Michel förbunden med det på vänstra Garonnestranden belägna Faubourg St Cyprien. Ungefär mitt i staden ligger Place du capitole med det 1753 av Cammas byggda, 120 meter långa, rådhuset le Capitole, i vars ena flygel Toulouses största teater inrymms och som bland annat innehåller Clémence Isaures sal, där Académie des Jeux Floraux årligen 3 maj har sina prisutdelningar.

Andra byggnader är Musée des Augustins, förr augustinkloster, byggt 1460-1504, justitiepalatset, förr parlamentets hus, flera vackra renässanshus (Hôtel du Vieux-Raisin med fler) och två sjukhus från 1100-talet.
Bland kyrkor märks katedralen Saint-Étienne, från 1200-1400-talen, med gotisk portal, den stora femskeppiga Saint-Sernin, i romansk stil, påbörjad på 1000-talet, jakobinkyrkan, från 1200-talet, med lämningar av ett gammalt dominikankloster, Dalbade, i gotisk stil med rik renässansportal, La Durade, byggd 1775-90, och Du Taur, från 1300-talet, med fästningslik fasad och klocktorn. Statyer av Cujas, av Canal-du-midis arkitekt Riquet, av general Duruy med fler, samt en obelisk till ära för de 1814 stupade pryder staden.

Toulouse har ett gammalt universitet (privilegier 1233), och ett fritt katolskt universitet, vetenskapsakademi och flera lärda sällskap, ett berömt konstmuseum, konstindustri- och antikvitetsmuseet Musée Saint-Raymond, naturhistoriskt museum Museum d'Histoire Naturelle , observatorium, botanisk trädgård, teatrar med mer. Toulouse är säte för prefekt, ärkebiskop, protestantiskt konsistorium.
I Toulouse föddes skalderna Goudelin och Baour-Lormian, dramatikern Campistron, rättsläraren Cujas, läkaren Esquirol och statsmannen Villéle.

Inga kommentarer: