Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 23 augusti 2009

Fjälkinge.

Fjälkinge är en tätort i Kristianstads kommun, Skåne län, som ligger cirka åtta kilometer öster om Kristianstad vid E22:an mellan Kristianstad och Bromölla och är den femte största orten i Kristianstads kommun.
Det första kända namnet på Fjälkinge är Fialkinn, belagt 1135. Det är troligen en avledning av ordet fjäll, "högt berg" med syftning på Fjälkinge backe. Kyrkan är den äldsta byggnaden i byn. Tätorten växte fram omkring järnvägsstationen, som kom till 1874.
Den mest kända person som fötts i Fjälkinge är utan jämförelse Johan Henrik Thomander (1798-1865), professor, biskop, författare och ledamot av Svenska akademien 1855-1865 på stol nummer 18. Härdadstinget för Villands härad var lokaliserat till Fjälkinge.
I Fjälkinge finns livsmedelsaffären A-livs, en bank, två pizzerior, Frasses snabbmatskedja, frisktandvård och även frisör. Före 1985 fanns det postkontor, brandstation och järnvägsstation i Fjälkinge, institutioner som därefter dock avvecklats genom åren.

Fjälkinge skola täcker hela grundskoleutbildningen, från läsår ett till nio. Innan 1996, då en utbyggnad möjliggjorde täckning av alla läsår, hade skolan bara möjlighet att utbilda elever upp till årskurs sex. Dessförinnan förflyttades elever i högre årskurser till andra skolor i Kristianstads kommun. Skolan har en egen idrottshall, fotbollsplan och basketplan. Fjälkinge backe, som ligger i anslutning till Fjälkinge, reser sig runt hundra meter över havsnivå och är den högsta backen i landskapet Skåne. Den är en urbergshöjd av gnejsgranit, en bergstyp som går i dagen i backen på flera ställen, och är backen avsatt som naturreservat. Belägen på den öppna slätten söder om Oppmannasjön är Fjälklinge backe den sydligaste av restbergen. Backen är väl synlig i landskapet och från toppen har man också god utsikt.
På sluttningarna finns torra och öppna betesmarker med en speciell flora och insektsfauna, innehållande bland annat backsippa och toppen är bevuxen med tallskog, medan omgivningarna även är bevuxna med bok, ek och björk. Backen är indelad i små odlingslötter av stengärdsgårdar. Geologiskt är backen blockrik, och här finns till exempel vittringsformer från krittiden, spår av läget för högsta kustlinjen och av vinderosion att studera.
En bit öster om Fjälkinge backe ligger den mindre backen Lilles backe.

Upplagd av Bengt kl. söndag, augusti 23, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)