Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 10 juni 2011

Fauske. (Norge)

Fauske är en stad och kommun belägen i Nordland län , Norge . Det är en del av Salten regionen .


Administrativt centrum i kommunen är staden Fauske med cirka 6.000 invånare.
Fauske skildes från kommunen Skjerstad den 1 januari 1905. Township förklarades 1998. Staden ligger på norra stranden av Skjerstadfjorden. Kommunen gränsar Sverige i öst och kommunerna Sørfold i norr, Bodø i väster, och Saltdal mot sydost.

Kommunen (ursprungligen församling ) är uppkallad efter den gamla Fauske gården ( fornnordiska : Fauskar ), sedan den första kyrkan byggdes där (i 1866). Namnet är pluralformen av fauskr vilket betyder "gamla och ruttna träd".

Det finns två stora glaciärer i Fauske: Blåmannsisen och Sulitjelmaisen , som täcker cirka 14% av kommunen. Det högsta berget är Suliskongen på 1.907 meter (6.257 fot) över havet. Det finns många sjöar i kommunen, såsom Langvatnet , Låmivatnet och Nedrevatnet .

Junkerdal National Park är delvis beläget i Fauske. Sulitjelma , belägen 44 km på väg öster om Fauske, är en bra utgångspunkt för vandringar i bergen och vandringar till glaciärerna. Det finns flera DNT lodger på detta område. Det finns många naturreservat i kommunen, såsom Veten naturreservat med kalk tall skog och en rik undervegetation och Fauskeeidet våtmarksområde med rikt fågelliv och fågeltorn . Det finns flera grottor i kommunen. Den ganska lätt åtkomlig Svarthamarhola (Svarthamar grotta) är en av de största grottorna i norra Europa, också värd en av världens nordligaste bat kolonier.

Fauske är placerad inuti polcirkeln och har 24h av dagsljus från början av maj till början av augusti, med midnattssol från början av juni till andra veckan i juli. Genomsnitt 24 timmar temperaturer i Fauske är under fryspunkten från mitten av november till den sista delen av mars, men den isfria moderaterna fjord vintertemperaturer. Sommaren börjar i juni med måttlig sommartemperaturer som varade fram till början av september. Nederbörden är tyngst från september till december (vanligtvis som snö i december), genomsnittliga årliga nederbörden är 1040 mm.

Dagstemperaturer vanligen är betydligt varmare än 24h genomsnitt från mars till september, medan det finns väldigt lite dagaktiva temperaturvariation från november till början av februari då solen är mycket låg eller under horisonten hela dagen. Varierar dock temperaturer betydligt med vädret, det kan vara cool västliga vindar med 10 ° C och regn både natt och dag i juli, och nästa dag kan vara soligt med dagstemperaturen når 25 ° C. Sydvästlig vind kan ge tinar när som helst på vintern, men inte i fjällen, som vanligtvis får stora mängder snö på vintern - den huvudsakliga orsaken till de stora glaciärerna och vattenkraft i området.

Inga kommentarer: