Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 13 juni 2011

Vollenhove. (Nederländerna)

Vollenhove är en by i nederländska provinsen Overijssel . Det ligger i kommunen Steenwijkerland , sydväst om Steenwijk. Fram till Noordoostpolder tömdes, det var beläget vid kusten i Ijsselmeer .


Vollenhove fick stadsrättigheter i 1354. Senare var den viktigaste staden i regionen, som tidigare hette Land van Vollenhove.

Vollenhove var sommarresidens för biskopen i Utrecht. han bodde i slottet Toutenburg, av vilka endast några små ruiner är kvar nu. Det är därför ganska adeln flyttade till Vollenhove. De byggde sina gods (nederländska: havezates) i staden, vilket var unikt. Därför Vollenhove kallades staden palats. Liksom Blokzijl, torv till Holland med båt orsakade transport den lilla staden att blomstra under 17-talet.

Vollenhove var en egen kommun fram till 1973, då det blev en del av Brederwiede. Mellan 1818 och 1942, kommun var den uppdelad i två delar, Stad Vollenhove (staden) och Ambt Vollenhove (på landet).

Vollenhove är redan listad som Fulnaho i 944. Området var en gång en skog som ägs av Otto den store. Detta gav biskop i Utrecht Balderik tillstånd att jaga där. I 1010 kejsaren Henrik II gav området Sillva Fulnaho (Forest Vollenhove) kallas ärkebiskopen av Utrecht. I 11: e århundradet området bröts på 12-talet, Godfried van Rhenen byggt biskop en borg i Almere, Olde Huys, med en föra och ett kapell. Slottet byggdes i den 14-talet gånger gripits av friserna från Stellingwerven. Runt slottet kom byn Op tio Camph . Detta var den 12 jul 1354 stadsprivilegier. Efter 1380 staden utsågs Vollenho.

Storhetstid staden Vollenhove var under första hälften av 15-talet. Vollenhove var viktigt på grund av stör fisket och var en bijstad av förbundet. Jordvallar och portar anlades också för att försvara staden. Under första hälften av 16-talet staden blomstrade. Joris Schenck van Toutenburg blev sheriff och blev senare guvernör i Overijssel för Karel femte. Schenck var strax utanför staden Toutenburg bygga slottet. Vollenhove denna bostad var det administrativa centret för de tre nordliga provinserna Groningen, Friesland och Overijssel. Drenthe inte räkna ansågs vara dålig. Vid utbrottet av den åttioåriga kriget förlorat Vollenhove roll administrativa centrum, och under de följande århundradena, stad vissnade det bort.

År 1818 var uppdelat i Vollenhove City Vollenhove Vollenhove kontor, det land som Vollenhove hört. Under andra hälften av 19th century Vollenhove blomstrade återigen kort. Vallgraven av Olde Huys var fiskehamn och slottet revs. När år 1859 på ön evakuerades Schokland drog mest Schokkers mitt i resterna av slottet. I slutet av 19th century, var en ny hamn byggdes och en särskild fiskebåt, den Vollenhovense sfären. Byggandet av Dam (1932) upphörde Zuiderzee fiske. Vollenhove var början av andra världskriget som en viktig hamn för efterbehandling av nordost.

Inga kommentarer: