Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 16 juni 2009

Gothenburg.Dawson County,


Gothenburg är en stad i den amerikanska delstaten Nebraska.
Staden, som ligger i distriktet Dawson County, har fått sitt namn efter Göteborg och grundades 1882 av den svenske utvandraren Olof Bergström. Gothenburg hade 3 681 invånare i juli 2004 på en yta av 6,7 km², varav 0,1 km² (1,93%) var vatten. Gothenburg fick stadsrättigheter 8 juli 1885 och den första kyrkan stod färdig 1886, medan den andra kyrkan tillkom något år efteråt. Dessa var knutna till baptisterna och metodisterna. År 1890 bodde 350 personer därstädes och en mjölkvarn hade uppförts med en kapicitet av 75 tunnor per dag, ytterligare en kvarn var på väg att uppföras. En 15 kilometer lång kanal hade byggts från floden Platte River, vars vatten man tänkte använda till vattenkraft och bevattning. Ett flertal affärer hade uppkommit i Gothenburg, skola och hotell var på väg att uppföras. I en företagskatalog från 1890-1891 för Gothenburg hittas driftiga svenskar som sadelmakaren Anderson SP & Son och F. A. Lundin, kötthandlarna Erickson Bros, metallvaruhandlaren A. G. Carlson, konditorivaruhandlaren G. Odencrants, smeden J. G. Swanson och kusken Swan Wicklund med mera. Än idag har en stor del av stadens invånare svensk- eller tyskklingande efternamn, då dess första bebyggare främst kom från Sverige och Tyskland, exempelvis heter stadens nuvarande borgmästare Larry Franzen. I Gothenburg är man stolt över sitt svenska ursprung, på Gothenburg Public Schools hemsida har man underrubriken "Home of the Swedes!" som är namnet på skolans fotbollslag.
En av stadens fyra parkområden heter E. G. West Park och ligger i hörnet 20th Street och Lake Avenue. Parken är tillägnad E. G. West, som kom från Sverige till Dawson County 1882. Han blev en betydelsefull affärsman i regionen, handlandes med timmer, virke, kol, järn- och metallvaror. E. G. West Park hade en gång i tiden en guldfiskdamm, men några guldfiskar hittas inte där idag. Man kan dock i en behaglig miljö spela tennis eller underhålla barnen i lekparken. Gothenburg är en vacker stad med pittoreska hus och gator kantade av trädalléer. Det finns två Pony Express-stationer från den tid man red på häst i denna del av Amerika, ett nybyggarmuseum, och en sjö i den norra delen av staden. Volleyboll, simning och rodd med båt ges möjlighet till vid sjön Lake Helen på sommarhalvåret. Under vintern är kälk- och isåkning populärt. Gothenburg erbjuder också ekipageridning med häst och vagn vid Pony Express Station i Ehmen Park. Någon kilometer utanför staden kan man bese Swedish Crosses Cemetery, som är en begravningsplats med svenska gravar från 1880-talet, numera ett symboliskt minnesmärke för Gothenburgs första invånare. Sedan 1991 är området kulturmärkt.

Inga kommentarer: