Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 14 juni 2009

Sundsvall,Träpatron.

Träpatron är en, i modern tid ofta nedsättande, benämning på framstående ägare till de större sågverk och träindustrier som växte upp längs Norrlandskusten under 1800-talets senare hälft. Träpatronerna gjorde stora förmögenheter i samband med industrialiseringen av skogsbruket i Sverige, och bland dem fanns flera av landets då mest förmögna män.
Benämningen träpatron ofta haft en nedsättande innebörd, och är även nära förknippat med de illegala affärsmetoder från tiden som kom att kallas Baggböleri, och även med den stora Sundsvallsstrejken vid stadens sågverksdistrikt 1979. Hotel Knaust i Sundsvall är känt som träpatronernas nöjesscen under åren kring sekelskiftet 1900. Baggböleri, tidigare ett uttryck för att att olovligen avverka kronoskog eller att med tvivelaktiga affärsmetoder köpa skogsfastighet eller timmer av annan markägare. Numera används uttrycket för att beskriva tvivelaktiga affärsmetoder i allmänhet.
Uttrycket baggböleri lär ha myntats av tidningen Fäderneslandet i samband med dess rapportering från rättegångarna mot James Dickson & Co 1842 - 1850. James Dickson & Co stod anklagade för att vid sitt sågverk i Baggböle utanför Umeå ha sågat och sålt timmer som olovligen var avverkad på kronoskog. Under rättegångarna framkom det att företaget även hade köpt skog av bönderna i trakten genom att vänskapligt bjuda dem på sprit och när hemmansägaren var tillräckligt berusad inleddes förhandlingarna om skogen, varvid hemmansägaren accepterade ett alltför lågt pris för skogen.

Hotel Knaust är ett anrikt gammalt hotell i Sundsvall, grundat av Gustaf Ferdinand Knaust 1861, och vars nuvarande byggnad invigdes 1891 av Adolf Fredrik Knaust. Mest förknippas hotellet med Adolf Fredriks son, restaurangmannen Oscar Knaust. Hotellet byggdes efter den stora Sundsvallsbranden 1888, efter ritningar av Sven Malm.
Knaust var det fina hotellet i Sundsvall på träpatronernas tid, känt för sin stora solfjädersformade trappa i carraramarmor mitt emot entrén, där man gärna skålade in nyåret och lät större sällskap fotograferas. En vanlig myt är att någon, enligt vissa uppgifter en kung, enligt andra en kavallerilöjtnant, ska ha ridit uppför trapporna men enligt Sundsvalls Tidning är den enda sanningen bakom detta att en ponny tagit sig uppför trapporna och som sedan fick fraktas ner i bagagehissen.
Hotellet slog igen 1978, varefter lokalerna bland annat använts som kontor av Patent- och registreringsverkets bolagsbyrå. 2002 blev byggnaden åter hotell i renoverat skick, under namnet Elite Hotel Knaust.

Inga kommentarer: