Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 9 augusti 2009

Drammen. (Norge)

Drammen är en stad och kommun i Norge och administrativt centrum i Buskerud fylke. Kommunen har 60 145 invånare (2008) medan den sammanhängande bebyggelsen går in i de närliggande kommunerna Lier, Røyken och Nedre Eiker. Detta ger en total av 116 641 invånare.
Drammen ligger vid Drammensälvens utlopp I Drammensfjorden, strax söder om Oslo. Staden består av tre delar: Bragernes (på älvens norra sida), Strömsö och Tången (på älvens södra sida). Bragernes och Tången (Kopervik) var redan för mycket länge sedan hamnplatser för utförsel av timmer. Drammensfjorden bildar en naturlig hamn och detta är sannolikt ett skäl till att platsen har varit bebodd sedan lång tid. De äldsta hällristningar vid Åskollen är cirka 7000 år gamla.
1715 fick Bragernes (som förut hade hört till Kristiania (Oslo)) och Strömsö stadsprivilegier och de slogs samman till en enda stad 1811.
Vid flera tillfällen har Drammen härjats av eldsvådor, bl. a. i juli 1866, då största delen av Bragernäs lades i aska. Efter denna eldsvåda återuppbyggdes Bragernäs på ett sätt som gjort den till en mycket vacker stad.
Kring sekelskiftet 1900 var Drammen knutpunkten i ett vitt förgrenat nät av smalspåriga järnvägar, av vilka särskilt Randsfjordbanan med dess sidobanor hade stor betydelse för Drammens näringsliv. Staden har sedan länge varit en betydande exporthamn för virke, som ursprungligen flottades på den breda älven från Land, Hadeland, Valdres, Ringerike och Hallingdal och sågades eller hyvlades med energi från älvens forsar. Staden var en tid utförselhamn för ungefär en tredjedel av Norges trävaruexport.

Drammen är idag en trafikknutpunkt i Syd-Norge. Här möts flera järnvägslinjer, vägarna E18 och E134. Här finns också en stor importhamn. De stora pappersindustrierna är idag nerlagda men en del firmor inriktade mot elektronik och IT har idag etablerats sig i här.

Upplagd av Bengt kl. söndag, augusti 09, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)