Hamar. (Norge)

Hamar är en kommun i Hedmark fylke i Norge. Kommunen gränsar i väst till Ringsaker, i nordost mot Åmot, i öst till Løten och Stange i sydväst. Närmare 223 km², eller cirka 64% av kommunen ägs av Vang Almenning. Hamar är efter invånarantal den näst största stadskommunen (efter Gjøvik) i region Innlandet, men den största tätorten (28 800 invånare år 2005). Staden är fylkesadministrationscentrum i Hedmark fylke. Norsk Tipping har sitt huvudkontor i Hamar.
Fotbollslaget Hamarkameratene och ishockeylaget Storhamar kommer från Hamar, och staden var en av värdorterna under Olympiska spelen i Lillehammer 1994. Skridskoloppen hölls i Vikingskipet, medan grenarna kortbaneskridskoåkning och konståkning hölls i Nordlyshallen. Hamars bosättningshistoria går närmare fyra tusen år tillbaka i tiden. Redan på 400-talet var storgården Åker i Vang ett maktcentrum och tingsplats, Heidsævistinget (Eidsivating) där lag och dom avgjordes för hela regionen. En del platsnamn (Torshov och Vidarshov) tyder också på religiös makt. Hedemarken var ett av de sista områdena som Olof den helige kristnade.
Hamar är omtalat som kaupang under Harald Hårdrådes regeringstid. År 1152 blev Hamar biskopssäte upprättat av den påveutsände Nikolaus Breakspere, som senare blev vald till påve. Med detta följde domkyrka, kloster, skola och rådplats. Därmed växte också handeln och kultur fram i staden. Under 400 år var Hamar en av landets 4-5 viktigaste städer, på grund av positionen som biskopssäte och religiöst centrum. Biskop Mogens var den sista katolska biskopen som var tvungen att ge upp, efter att den danska adelsmannen Truid Ulfstand kom till Hamar år 1537. Domkyrkan och biskopsborgen fick namnet Hamarhus Slott. Domkyrkan blev år 1567 ödelagd av den svenska kungen Eriks män, bland annat Johan Siggeson. Efter detta minskade stadens befolkningsmängd. År 1587 blev marknaden efter kunglig förordning stängd, efter press från Osloborgarna (som stod för konkurrensen). Hamar miste sin stadsstatus och området blev övertaget av Storhamar gård.
År 1849 blev köpstaten Hamar upprättad efter en kunglig resolution. Staden skulle vara ett administrativt och ekonomiskt centrum för inlandet, med lantbruksvaror som huvudnäringsväg. Landets andra järnvägslinje blev öppnad år 1862 från Hamar till Grundset, i dag Elverum.
Hamar växte fort som stad mot slutet av 1800-talet och blev utvidgad 1878, 1946, 1947, 1965 och slutligen 1992. Staden fick sina nuvarande gränser år 1992 då kommunerna Hamar och Vang blev sammanslagna med delar av Ringsaker kommun till storkommunen Hamar. Kommunen ökade från 18 km² till 351 km². Invånarna i Vang var starkt emot detta, och i en folkomröstning röstade 95% mot sammanslagningen.