Södra Vi.

Södra vi socken, Sevede härad, är en av de större socknarna i norra Kalmar län. Dess areal är när 24.00 hektar ( över 2 kv.mil ) därav c:a 3.000 ha åker och c:a 17.000 ha skogsmark.Folkmängden var den 1 jan. 1947 3.232 personer, därav bor 944 inom municipal samhället.Socknen gränsar i norr till Kisa och Horns socknar i Östergötlands län, i öster till Djursdala socken samt Vimmerby stad och socken, i söder till Vimmerby stad och Pelarne socken, i väster till Rumskulla/Svinhults och Tidersrums socknar, de båda sista i Östergötlands län.
Sockennamnet Wij omnämnes i gamla handlingar från 1311. Senare blev benämningen Södra Vi till skillnad från Norra Vi i Ydre. Socknens liksom den första kyrkans tillkomst orde kunna förläggas till 1100-talet, men trakten kring Krön var säkerligen bebodd flera tusen år f.kr.Vid grundgrävning för prästgårdens ombyggnad 1938 hittades en vacker båtyxa av grönsten och en mejsel av flinta. Båda fynden äro c:a 4.000 år gamla. Dessutom har sten och flintyxor av olika typer hittats på flera platser rikligast utmed Kröns stränder. 1944 utförde amanuens Bernt Einerstam fornminnesinventering i socknen och här kan nämnas något om dess resultat.Från Bronsåldern o 2000 - 500 f.kr. äro möjligen följande gravar: ett ltet röse med hällkista vid Ål, ett kvadratiskt röse vid Rum och socknes största röse Kolmorör ( 17 m.idim.) Från äldre järnåldern (folkvandringstid-vikingatid) 400-1060 e.kr. Gravfält från denna tid finnes vid flera byar, såsom Skäfshult, Skärstad, Näfstad, Låxo, Flaka och Älö. Vid södra utfartsvägen från Näfstad, ca 1 km väster om byn äro 2 stenar resta på vägens nora sida, 1,5 och 1,2 m höga. Den mindre stenen har ett inristat angloitiskt ringkors, vilket häntyder på början av kristen tid. Antagligen har stenarna rests på 1000-talet. Sockennamnet Wij tyder på att här varit en helig plats under förkristen tid. 500 m norr om kyrkan ligger en höjd, Lundskulle vilken möjligen varit offerplats.Under senare delen av 1700-talet var general Pechlin "sockenherre" Södra Vi, den allt bestämmande i socknens ärenden, fastän han i egen person aldrig bevistade någon sockenstämma. Vanligen skickade han sin kamrerare Stenius att för stämmn kungöra sin vilja. En gång vid ett klockarval sände han en dräng, som utan fullmakt fck rösta för honom. Från 1780 och en tid framåt synes nästan alla frågor före avgörandet hänskjutits till generalen för yttrande. Det heter i ett protokoll att "alla med en mun förklarade, att vad generalen Komme att nådigast yttra, därmed voro de nöjda att åtlyda och honom efterfölja. Även medan han satt fången på Varbergs fästning dikterade han genom sin son besluten vid en sockensämma i Södra Vi.Enligt Gustf Aldén, "Hemma och i Uppsala" s. 248 var det vanligen så i äldre tider enl sockenstämmoprotokollen, att där ej någon adelsman fanns i socknen var det "kyrkherren" som med patiarkalisk myndighet regerade över sin församling. Omröstning förekom aldrig och röstlängder funnos ej. Ännu på 1860-talet skrev prosten teol.dr Arvid Moberger i Södra Vi före stämman protokollet, uppläste det vid stämman och fick det genast justerat.19/10 1778 väcktes å sockenstämman förslag om inköp av plan för socknens fattighus. Detta byggdes 1793 samt på och tillbyggdes 1881. Det låg på torget i Söra Vi och nedrevs 1932, då det nya ålderdomshemmet var färdigt.15/10 1801 beslöts å sockenstämma att gamla Sockenstugan skulle nedrivas oh en ny uppföras om två våningar. Denna byggdes 1802 och kostade 133 riksdaler 7 skill.runst.banco. Den kvarstår ännu samt användes till skola, kommunalrum och för hembyggdsmuseéts samlingar.13/10 1842 valdes det första skolrådet, ledamöterna voro kyrkoherde Moberger ordf, löjtnant Carl Brandtberg Kåreda, Sven Knutsson Norra Fågelhem och Olof Persson Slitshult.1/ 1847 öppnades den första folkskolan i Brunnssalongen i Brunnsparken.