Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 1 september 2009

Sveg.

Sveg är en tätort i landskapet Härjedalen och centralor i Härjedalens kommun i Jämtlands län. Sveg är även kyrkort i Svegsbygdens församling. Sveg är belägen vid Ljusnan och väster om tätorten ligger den konstgjorda sjön Svegssjön. Med sina 2 633 invånare är Sveg den största tätorten i Härjedalen och den fjärde största i Jämtlands län. Till Svegs tätort räknas emellertid inte Ulvkälla som är belägen på Ljusnans andra sida. Sveg var egen köping mellan 1937 och 1974, då den uppgick i den nybildade Härjedalens kommun. 1967 inkorporerades Svegs landskommun i köpingen. Sveg är känt sedan 1270-talet såsom tingsplats. Namnet kommer sannolikt av den krökning, norrönt "sveigr", älven Ljusnan gör strax nedom Svegs kyrka. Fram till slutet av 1800-talet var Sveg framför allt centrum för kyrka och ting. Svegs kyrka byggdes på 1840-talet, men ersatte då en tidigare med medeltida ursprung. De stora skogsbolagens etableringar i Sveg samt tillkomsten av järnvägslinjen Orsa – Sveg 1909 och sedan Sveg – Brunflo 1922 och Sveg – Hede 1924 medförde att Sveg blev den naturliga centralorten i landskapet. Järnvägens betydelse har under 1900-talet drastigt minskat. Idag finns på orten bland annat torvindustri, sågverk samt också plåttillverkning. Viss callcenterverksamhet bedrivs även här, som idag sysselsätter cirka 300 personer. I centrala Sveg finns även världens största träbjörn lokaliserad, den är cirka 13m hög och tog två år att bygga. År 2008 invigdes ett nytt badhus i Sveg. Sveg har en flygplats med dagliga förbindelser till bland annat Stockholm. Inlandsbanan går genom Sveg, numera med sommarturisttrafik, godstrafik samt helgtrafik till Östersund. Även bussar mot Stockholm, Mora och Östersund går dagligen från tätorten.
Orten ligger vid E45 och Riksväg 84. E45 gör en mycket stor omväg vid Sveg. Denna omväg ska byggas bort, vilket kommunen motsatt sig, då man vill att resenärerna ska fortsätta tanka i Sveg. Den nya sträckan skulle innebära tankning i Älvros istället, vilket visserligen ligger i samma kommun men Sveg prioriteras av kommunen, där det finns bra bensinstationer man vill behålla.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, september 01, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)