Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 11 mars 2011

Gradac. (Kroatien)

Gradac är den sydligaste turistiska ort i Makarska Rivieran i södra Dalmatien , Kroatien , som ligger mellan Makarska och Ploce . Det är ungefär 42 kilometer från Makarska, som ligger halvvägs mellan Split och Dubrovnik . Staden Gradac är ett centrum för en kommun som består av de platser: Brist , Drvenik (Makarska) , Gradac, Podaca och Zaostrog markerar slutet på Rivieran.

Den Gradac området var bebott även i förhistorisk tid. Ett bevis på detta är de många stenhögar som går tillbaka till brons -och tidig järnålder . I romartiden , Gradac område var troligtvis den säte för den romersk CIVITAS Biston, som i kustnära centrum tillhörde kolonin Narona , en viktig romersk fäste på den numera kroatiskt territorium.


På orten Gradina en taklist fragment av den monumentala byggnaden från 2: a - 3: e århundradet hittades, liksom romerska stycken mynt. Nära Laguna Hotel hittades många gravar, varför det är tänkt att på denna plats fanns en gång en romersk begravningsplats .

På territoriet i dagens Gradac fanns det också ligger ett medeltida staden Lapčan eller Labinac, som nämndes av bysantinska kejsaren Konstantin VII Porphyrogenitus , mitt 10: e talet, under namnet Labineca.

Enligt den nuvarande namnet Gradac nämns för första gången i 1649 . Det uppkallades efter den stronghhold som var beläget på höjden ovanför dagens kyrkan St Michael, och som byggdes förmodligen under kretensiska kriget (1645-1669) som ett försvar mot turkarna .

Enligt teckning som gjorts av venetianska militär ingenjör och kartograf Giuseppe Santini , som representerar den marina och kontinentala strider mellan venetianerna och ottomanerna vid Gradac under året 1666, tornet är den som visas i lågor.

Under andra världskriget Gradac var en del av den oberoende staten Kroatien . I slutet av 1944 jugoslaviska partisaner fångat munken Anselmo Kamber från staden. De tog honom till Makarska där de dödade honom på 7 februari , 1945 . Under 2008 hans kvarlevor hittades i ett dike och han begravdes i Makarska över 63 år efter hans död.

I övergivna byn Čista över Gradac, sätet för den dåvarande Fragostin distrikt kan det finnas ännu finns resterna av det gamla tornet från 16-talet. Omger den, finns det fortfarande rester av rader av övergivna hus med typiska arkitektoniska särdrag tha region. En av de äldsta existerande byggnaderna inom Gradac är kapellet i St.Pasquale på Mt. Plana, med en tunnformad valv, och en sadel tak.

Bredvid den gamla församlingskyrkan St Antonio finns en lokal kyrkogård och den nya församlingskyrkan St Michael byggdes 1852 , just i det fria Gradina, den antika romerska orten. I kyrkan finns tre marmor altare med statyer. Den mest intressanta bland dem är den gamla trä staty av St Rocco. I kyrkan finns också det gamla dop sten typsnitt, med ursprung troligen från den gamla kyrkan.

Gradac har ett minnesmärke medborgare som dödades av jugoslaviska partisaner under andra världskriget.

Inga kommentarer: