Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 24 mars 2011

Siedlce. (Polen)

Siedlce [ɕɛdlt sɛ] ( jiddisch : שעדליץ Shedlits , ryska : Седльце Sedl'tse (latiniserades)) är en stad i östra Polen med 77.319 invånare (från 2009 ). Beläget i Masovien (sedan 1999), staden var tidigare huvudstad i en separat Siedlce Voivodeship (1975-1998).


Staden, som är en del av den historiska provinsen Lesser Poland , var troligtvis grundats någon gång innan 15: e talet och nämndes för första gången under namnet Siedlecz i ett dokument av 1448. I 1503 Daniel Siedlecki uppfört en ny by med samma namn i närheten och en kyrka i mitten. I 1547 staden, skapade ur en sammanslagning av de två byarna, beviljades Magdeburg rättigheter av kung Sigismund Gamla . Fram till 1807, då det konfiskerades av ryska myndigheterna , förblev en privat egendom av flera anmärkningsvärda magnat familjer, bland dem Czartoryski och Oginski .

Under andra världskriget mer än 50% av alla byggnader i staden, inklusive en historisk stadshuset, förstördes. Den judiska befolkningen dog i Förintelsen .

Fram till andra världskriget, liksom många andra städer i Europa, hade Siedlce en betydande judisk befolkning. Vid vissa tider, faktiskt var judar majoriteten av befolkningen.
Närvaron av judar i Siedlce intygas från mitten 16th Century - värdshus djurhållare, köpmän och hantverkare. En judisk sjukhus fanns i staden sedan början av 18-talet. I 1794 en Beit Midrash (salen) grundades i staden och 1798 den judiska kyrkogården förlängdes, vittnar om en ökning av samhället. Dessa förändringar sammanföll med staden som omfattas av österrikisk regel med tredje delningen av Polen .

Österrikisk bestämmelse varade fram till 1809. Det var vidare till ryskt styre i 1815 formellt (år 1813 de facto), som varade i över hundra år. Fram till 1819 det judiska samfundet i Warszawa , 90 kilometer västerut, formellt lyder i Siedlce rabbiner.
För mycket av 19th Century - en tid då stadens befolkning ökade stadigt - judar var de flesta av Siedlce befolkning: 3.727 (71,5%) år 1839, 4.359 (65%) år 1841, 5.153 (67,5%) år 1858, 8.156 ( 64%) 1878. Senare, i procent av judar minskade på grund av icke-judiska invandringen: enligt ryska folkräkningen 1897 , av den totala befolkningen i 23.700, judarna utgjorde 11.400 (så cirka 48% procent). Den första polska folkräkningen, i 1921, inspelad 14.685 judar i Siedlce. Deras antal var stabil under mellankrigstiden, och 1939, på tröskeln till andra världskriget fanns det 15.000 judar i staden.

I slutet av 19 och början av 20th Century, politiska och kulturella aktiviteten var sekulära tydligt bland judar i Siedlce, som i hela Östeuropa. År 1900 Bund startade verksamhet i staden, liksom sionistiska rörelsen, och många av stadens judar anhängare av polska socialistiska partiet . Mellan 1911-1939 två jiddisch veckotidningar publicerades i staden, och en judisk highschool grundades under första världskriget .

Den antisemitiska förföljelser som begås av den ärkereaktionärerna i de sista årtiondena av tsaristiska regel rört Siedlce med en pogrom 1906, där 26 judar omkom. I kölvattnet av första världskriget blev staden påverkas av polsk-sovjetiska kriget , som ockuperades av Röda armén 1920 och övertogs av den polska armén 1921. År 1939 utgjorde judarna 37% av stadens befolkning. Tyskarna exil några tusen judar från andra håll i Polen till Siedlce år 1940, särskilt från Łódź , Kalush och Pabianice . I mars 1941 - fortfarande innan det formella beslutet att genomföra " den slutliga lösningen "i grossistledet förintelsen judarna - tyska styrkorna härjat i tre dagar i Siedlce och dödade många av dess judiska invånare. I augusti samma år stadens judar föstes in i ett getto och den 1 oktober , 1941 var helt avskurna från omvärlden. I augusti 1942 ca 10.000 av de Siedlce judar deporterades till Treblinka tillsammans med runt 10.000 icke-judiska befolkningen för Siedlce tvångsarbetsläger och mördades där. Stadens återstående 7.000 judar skickades till förintelselägret den November 25 , 1942.

Den Siedlce judiska församlingen var inte återställd efter nazisternas nederlag, och stadens senare historia saknade hittills iögonfallande judiska komponenten. Överlevande från stadens befolkning ingått associeringsavtal i Israel som i 1956 publicerat en omfattande minnesmärke bok om samhällets historia. Y. Kravitz, en av de överlevande, publicerades 1971 hans memoarer med titeln "Fem år av Living Hell under naziregimen i staden Siedlce"

Inga kommentarer: