Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 26 mars 2011

Stará Ľubovňa. (Slovakien)

Stará Ľubovňa ( tyska : Altlublau ; ungerska : Ólubló ; latin : Lublovia ; polska : Lubowla ) är en stad med cirka 16.000 invånare i nordöstra Slovakien . Staden består av distrikten Podsadek och Stará Ľubovňa.

I 1292 Stará Ľubovňa nämns första gången som Libenow . Tills det blev en fri kunglig stad år 1364 staden föll under jurisdiktion av slottet.
I 1412 den tillhörde de 16 Spiš städer ges av den ungerska kungen Sigismund av Luxemburg som en deposition till kung Władysław II av Polen . Panten var en del av fördraget Lubowla och ansågs vara endast en kort tid, men det slutligen varade i 360 år. Bara under den första delningen av Polen år 1772 under regeringstiden av Maria Teresia av Österrike territoriet kom tillbaka till Konungariket Ungern. Panten var faktiskt en fördel för de städer som berörs, eftersom de inte var tvungna att underkasta sig sin provins eller adeln och hade en neutral position i turmoils mellan Polen och Ungern.

Från en kulle över staden slottet Ľubovňa dominerar staden. Slottet är öppet för allmänheten och inrymmer ett museum om dess historia. Från dess redan rekonstruerade tornet finns det bra utsikt över omgivningarna. Bredvid slottet finns ett friluftsmuseum, Ľubovňansky skanzen , med många hus och andra byggnader som visar folk arkitektur i regionen. Den mest intressanta utställningen är trä grekisk-katolska kyrkan från Matysová, byggd 1833.
Den gamla staden består huvudsakligen av den rektangulära St Nicolas Square som är omgiven av Sprutmästarens hus av 17-talet. I centrum finns den gotiska romersk-katolska kyrkan St Nicolas byggdes 1280.


Annan byggnad av intresse är den nya grekisk-katolsk kyrka i Moder eviga Hjälp i södra delen av staden. Det invigdes av påven Johannes Paulus II den 22 april 1990 och är konstruerad i form av en kunglig krona.

Inga kommentarer: