Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 18 mars 2011

Pleven. (Bulgarien)

Pleven är den sjunde mest folkrika staden i Bulgarien . Beläget i norra delen av landet är det administrativa centrum Pleven provinsen , liksom av de underordnade Pleven kommunen . Fram till december 2009, staden har en befolkning på 111.426 invånare.


Internationellt känd för belägringen av Plevna av 1877, är det idag ett stort ekonomiskt centrum i den bulgariska nordvästra och mellersta Nord och den tredje största staden i norra Bulgarien efter Varna och Rousse .

De tidigaste spåren av mänsklig bosättning i området är från 5. årtusendet f.Kr. , den neolitiska .

Många arkeologiska fynd, bland dem Nikolaevo skatten finns i Bulgarien , bevis för de rika kulturen i thrakerna , som bebodde området för tusentals år.
I början av den nya eran, region blev en del av den romerska provinsen av Moesia , och en väg station som heter Storgosia uppstod nära dagens Pleven på vägen från Oescus (nära nuvarande Gigen ) till Philippopolis (nu Plovdiv ). Det senare utvecklades till en fästning . En av de mest värderade arkeologiska monument i Bulgarien från tiden är den tidiga kristna basilikan från 4: e århundradet upptäcktes nära den moderna staden.

Under medeltiden var Pleven en väl utvecklad starkt fäste för den första och andra bulgariska riket . När slaver befolkade regionen, gav de uppgörelse dess nutida namn ( Pleven härrör antingen från slaviska ordet "plevnya" ( "barn" ) eller från "plevel" , som betyder "ogräs" , som har samma rot). Namnet nämns första gången i en stadga med ungerske kungen Stephen V år 1270 i samband med en militär kampanj i bulgariska landar.

Händelserna i det rysk-turkiska kriget visade sig vara avgörande för utvecklingen av Pleven som en viktig stad i centrala norra Bulgarien. Staden upplevde betydande demografiska och ekonomiska tillväxt under de följande åren, gradvis etablera sig som ett kulturellt centrum i regionen.

Den bulgariska agrara National Union , en ledande mellankrigstiden parti som företräder den bulgariska bönderna, grundades i staden i december 1899.
Före den bulgariska stavningsreformen 1945, namnet på staden var stavas Плѣвенъ (med Yat ) i kyrilliska .

Upplagd av Bengt kl. fredag, mars 18, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)