Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 16 mars 2011

Kiskoros. (Ungern)

Kiskőrös är en stad i Bács-Kiskun , Ungern . Den ligger på runt46 ° 37'14 "N 19 ° 17'19 "E . Sándor Petőfi föddes här.

Kiskõrös är den sjätte största staden i Bács-Kiskun länet med befolkningen. Det är beläget i centrum av länet, 22 km öster om floden Donau och 110 km söder om Budapest . 2-3 km norr om staden ligger reservatsområdet natur (sedan 1974) av "Szücsi Forest" som en del av "Kiskunsag National Park". Floran omfattar nära 300 skyddade växtarter, en av dem ett särskilt orkidéarter, som blommar här i april. Moreoever finns 98 registrerade, skyddade fågelarter. Många av dem är sångfåglar att samexistera med rovfåglar som tornfalkar, sparv-hökar och fritidsintressen.

Kiskőrös har varit bebodd sedan slutet av järnåldern . Under det första århundradet Transdanubia invaderades av romarna och dess befolkning sprang iväg och bosatte sig i området. På 1930-talet fem Avar byar och sju kyrkogårdar har upptäckts. Det första skriftliga dokument som hänvisar Kiskõrös går tillbaka till 1398. Genom 1433 Körös var en självständig stad. Den fredliga livet i staden upphörde på 16-talet när turkiska armén ockuperade området. Ett brev skrivet på April 11, 1529 av Mihály Posa varna biskopen av Kalocsa om attackerna av turkarna. Staden förlorade mycket av sin befolkning under ockupationen. Återfödelsen av Kiskõrös är ett verk av den Wattay familjen.


För deras bidrag till besegra turkarna, Leopold I gav familjen marken och omgivande områden. Den 19 maj, 1718 700 slovakisk flyttade bönderna att Kiskõrös. Befolkningen har nått 5.000 av 1785. Den 1 Jan 1823 Sándor Petőfi föddes Kiskõrös. I det 20th århundradet Ungern förlorade både världskrig och under åren av den stora depressionen ekonomi i byn drabbades hårt. Kiskõrös ockuperades av sovjetiska armén 1944. Efter andra världskriget av intäkterna kom mest från jordbruk (vin och frukt). Kiskőrös började utvecklas snabbt under 1970-talet och infrastruktur, utbildning, vård och välfärdsinstitutioner byggdes. Kiskõrös blev stan igen 1973.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, mars 16, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)