Kungsör.

Kungsör är en tätort och centralort i Kungsörs kommun i Västmanlands län. Orten är belägen där Arbogaån mynnar ut i Mälaren. Huvuddelen av Kungsör ligger söder om ån och i landskapet Södermanland, medan den mindre delen norr om Arbogaån tillhör Västmanland. Runstenar och gravfynd tyder på att Kungsör var befolkat med permanent bofasta invånare runt 3000-4000 f.kr.
Cirka hundra år innan vikingatidens början, uppkom Ledungen. Detta var en institution som skulle se till att ställa sjöstridskrafter till Sveasamväldets konungs förfogande. I Kungsörstrakten skulle 32 friska soldater förses med vapen och proviant för att ligga i ständig beredskap, redo att rycka in vid häradståg och i kustbevakningssyfte. I slutet av vikingatiden stod ett stort område mellan Arbogaån och Hedströmmen under vatten. När vattnet drog sig undan uppstod det goda betesmarker och de forna öarna bebygdes med hus. Lagmannen Gregers Magnusson samlade ihop ett stort jordagods med Grönö som centrum.
När [[Gustav Vasa] kom till makten 1523 konsfiskerade han Grönö gård som förverkades av kronan. Gustav Vasa inrättade bland annat ett häststuteri på dess godsmarker. 1538 bytte Gustav Vasa Grönö gård och fem stycken hemman som han förvärvat mot landområdet Kungsörs kronogård (numera Kungsörs kommun).
Vasa erhöll även flera kringliggande gårdar i utbytet. Det var på detta och även tack vare Gustav Vasa som det etablerade samhället Kungsör grundades och Gustav Vasas gårdskomplex bestod vid den här tiden av 38 stora gårdar, 7 torp och flera utjordar. Han rustade upp Kungsörs gård och utförde omfattande arbeten för att utöka sina åkerarealer. Intresset var stort och han vistades ofta på Kungsör tillsammans med sin familj och sitt hov. För Karl XI blev kungsgården i Kungsör en favoritplats. Det var Karl XI:s mening att Kungsör skulle omvandlas och byggas ut. Det fördes även långtgående diskutioner och planer på hög nivå på att låta Kungsör även bli Sveriges nya huvudstad då både Gustav Vasa (Gustav I) och även Karl XI var mycket förtjusta i Kungsör med dess vackra omgivningar samt med sitt strategiska läge invid Mälaren. Därför lät han uppföra Kung Karls Kyrka.
Även den kommande regenten Drottning Kristina (1626-1689) vistades väldigt mycket i Kungsör där hon även uppförde en egen ridbana som hon kallade Rundelborg men som numera endast kallas för "Drottning Kristinas ridbana", denna spiral/labyrintliknande ridbana finns dock fortfarande kvar att beskåda och är belägen uppe på en höjd bakom "Kungsudden" (Kungsgården) här i Kungsör.
Wilhelm Tham skriver 1849 om Kungsör i "Beskrifning öfver WESTERÅS LÄN": "Kungsörs kungsgård, vid Arbogaåns utlopp, numera mestadels på södra sidan, fordom på den norra; har hetat Ulfvasund och Ören, förekommer, ännu under dessa namn, såsom kungsgård, åtminstone från K. Gustaf I:s tid, och hade kungshus och hofgård norr om ån; det begagnades ofta, jämte kringliggande trakter, såsom förläning för kungliga personer, och beboddes af dem; det besöktes särdeles af K. Carl XI, som lade grunden till en stad, och uppbygde söder om ån den nuvarande sockenkyrkan." Bland annat av detta kan man dra slutsatsen att Kungsör var en av de viktigaste platserna för Sveriges kungar under en mycket lång tid. "Gustav I" är alltså Gustav Vasa och det var han som lade den första grunden för dagens Kungsör genom att bygga en kungsgård vid Arbogaåns utlopp i Mälaren. (Numera kallad Kungsudden) Denna grund byggdes sedan på rejält av Karl XI, inte minst genom att bygga en av Sveriges finaste kyrkor just här, vilken fortfarande står lika magnifik. Det torde inte råda något tvivel om att just Karl XI trivdes mycket bra i kungsörstrakten och tillbringade mycket av sin tid här. Karl XI och Karl XII jagade ofta varg och björn i trakten, som tonåring nedlade Karl XII sin första björn nära Hjälmare kanal. Karl XII:s livknekt Per Frestare, som från början var hans barnvakt, och som även han kom ifrån Kungsör. Per Frestare etablerade senare även en egen gård som kom att kallas "Per Frestaregården" som fortfarande finns kvar i Kungsör, men som numera dock övergått i privat ägo.
Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen. Kung Karls Kyrka uppfördes mellan år 1690-1694. Arkitekt: Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Kyrkan är i Barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive vädersträck Norr-Söder-Väster-Öster. Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300 men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekt är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten). Björskogs kyrka uppförd i etapper mellan år 1200-1807 (har mycket komplicerad byggnadshistora). Arkitekt okänd. Byggnadsstil: nyklassicism och den är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet. Torpa kyrka, uppförande av kor och sakristia år 1075-1149. Uppförande av långhus 1300-1499 och uppförande av vapenhus 1450-1499. Tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker, även bysantinska målningar har påträffats. Av Wilhelm Thams skrift framgår att år 1840 hade Kungsörs kyrksocknar sammanlagt 4363 innevånare. År 1950 hade Kungsörs kommun 7062 innevånare och idag drygt 8500. Kungsör tillhörde tidigare Åkerbo härad.
Kungsör är även känt för den gamla men välkända och folkära skådespelaren Thor Modéen som föddes och växte upp i Kungsör. Även programledaren och Thor Modéen-experten Ulf Larsson har bott en tid i Kungsör. Dessutom bor även den välkända sångerskan Pandora i Kungsör.