Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 23 februari 2010

Bygg magnettåg!

59 minuter Göteborg-Stockholm!

75 minuter Köpenhamn-Stockholm!
1. Om Sverige i alla fall måste byta ut X2000 och bygga helt nya höghastighetsbanor genom det mesta av Sydsverige - varför då inte bygga magnettåg? Varför skall vi vara sist med det gamla, när vi kan vara först med det nya?

För samma kostnad, som det kostar att bygga banor för hjuldrivna höghastighetståg, som kan gå 350 km i timmen, kan Sverige bygga banor för magnetsvävartåg, som kan gå 550 km i timmen. Det enda som fattas för att förbinda Stockholm, Göteborg och Malmö med ett magnettågsnät, är att vi bygger de korta bitarna Södertälje-Stockholm, Norrköping-Mjölby samt Helsingborg-Malmö. Resten skall i alla fall byggas nytt.

Vad det betyder är att restiden Stockholm-Göteborg blir 59 minuter i stället för det dubbla. Restiden från Stockholm till Malmö blir 75 minuter, och via en tunnel Helsingborg-Helsingör kommer man lika snabbt till Köpenhamn. Byggs dessutom först Göteborg-Oslo och sedan Stockholm-Oslo görs Skandinaviens huvudstäder till en region, ungefär som en storstad hålls samman av ett tunnelbanenät. De enorma effekter vi ser av Öresundsbron, ifråga om att göra Köpenhamn och Malmö till en gemensam storstadsregion, skulle vi kunna se för storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo med ett magnetsvävartågsystem.

Skandinaviens storstadsregioner skulle vävas ihop till en sammanhängande väv och det ökade befolkningsunderlaget göra helt nya specialiseringar och verksamheter möjliga. Det gäller inte bara på det produktionstekniska området utan också för arbete, forskning, utbildning, hälsovård och kultur.

2. Med den nya bron över Fehmarn bält skulle det med magnettåg ta ytterligare 40 minuter från Köpenhamn till Hamburg och 65 minuter till Berlin. Sverige och Norge skulle få närmare till kontinenten än Danmark har i dag.
En sådan transportled genom Sverige skulle också, genom en tunnel till Åland och Finland, även bli en huvudled för hela Västeuropa till Helsingfors och S:t Petersburgområdet, men också en viktig sidoväg för att nå hela Ryssland med dess planerade länkar till industriområdena i norra Kina, Sydkorea och Japan. Ser man sträckorna på en jordglob ser man också att den planerade tunneln under Berings sund från Sibirien till Alaska och USA kommer att göra transportleden genom Skandinavien till en genväg till enorma affärsmöjligheter i Nord- och Sydamerika.

3. Det nu befintliga höghastighetsnätet i Europa har inte på allvar lyckats ta över godstransporterna från vägarna. Med magnetsvävartågets revolutionerande nya teknik blir tåget både snabbare, lättare och billigare att använda och därmed en allvarlig konkurrent till bilen. Det kan också ersätta lastbilstrafiken ifråga om den typ av lättare godstransporter som även flygplan kan ta. Magnetsvävartågets höga hastighet betyder samtidigt en nästan obegränsad kapacitet, som räcker långt in framtiden.

4. Den som är tidigt ute med den nya tekniken får jobben. I Kina kunde ingenjörerna ta ut 14 nya patent för hur magnettågsbanan kan byggas. Magnetsvävartåget är utprovat i Tyskland och den senaste modellen av Transrapid har nummer 09. Det betyder att det är ett fungerande system som kan tas i bruk genast.
I Shanghai byggdes 30 km på 22 månader från beslut. Utan att ta till ett kinesiskt tempo skulle även Sverige kunna ha den första magnetbanan klar 2020 på de 200 km mellan Stockholm och Linköping, minst lika snabbt som för höghastighetståg på hjul.
Samtidigt kommer det att behövas många nya tillämpningar som måste nyutvecklas, inte minst för automatiken i godshanteringen eftersom tågen hittills mest utformats för persontrafik. Varje patent betyder att man kommer med i den fortsatta utbyggnaden av magnetsvävartågen i världen.
Det är fördelen med att vara först med det nya, i stället för sist med det gamla.

Inga kommentarer: