Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 26 februari 2010

Lagan.

Lagan är en tätort i Ljungby kommun i Kronobergs län.


Namnet har orten fått från ån Lagan, vid vilken den ligger. Den ursprungliga bebyggelsen i Lagan låg runt före detta yllefabriken i Åby, Prästtorp och gamla Åby. Lagan utvecklades sedan vidare genom järnvägens tillkomst och kraftverksbyggen vid ån Lagan.
Bebyggelsen består till största delen av villor i varierande åldrar. I Lagan finns flera industriområden. Det största finns i västra delen längs E4:an. Lagan är med sina 232 km inklusive källflöden Sydsveriges längsta å. Den rinner upp i Småländska höglandet sydöst om Taberg i Jönköpings län. Bäcken växer snabbt genom flera tillflöden och har redan vid Vaggeryd ansenlig storlek.

Efter att ha passerat Värnamo går Lagan via sjön Vidöstern in i Kronobergs län och fortsätter genom orterna Lagan och Ljungby till Traryd och Strömsnäsbruk. Lagan böjer av mot väster strax norr om Markaryd och "rusar vid Majenfors in i Halland", enligt en äldre beskrivning. Ån når strax därefter Knäred och de tämjda vattenfallen där. Lagans avrinningsområde är 6440 km². Medelvattenföringen vid mynningen är 82 m3/s. Den största sjön inom Lagans avrinningsområde är Bolmen.

Lagans utlopp i Laholmsbukten, cirka 20 km söder om Halmstad, kallas Lagaoset. Platsen betraktas som sevärd och har goda badmöjligheter. Den kan nås från Europaväg E6 och rastplatsen vid Snapparp.
Utmed Lagan går sedan urminnes tider en handelsled kallad Lagastigen. Idag går E4 parallellt med en lång sträcka av ån genom Småland.

Upplagd av Bengt kl. fredag, februari 26, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)