Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 25 oktober 2009

Arad. (Rumänien)

Arad (rumänska uttal: [Arad]; ungerska: Arad, serbiska: Арад Arad) är huvudstaden i Arad County i västra Rumänien, i den historiska regionen Crişana, vid floden Mureş.
En viktig industriort och transport hub, är Arad också säte för en rumänsk ortodox biskop och har två universitet, en rumänsk-ortodoxa teologiska seminarium, en utbildning i skolan för lärare, och en Musikkonservatorium. Enligt 2002 års folkräkning var kommunen Arad hem till 172.827 invånare. Emellertid har under de senaste åren, en konstant i kommande flöde av befolkningen från andra regioner i Rumänien kunnat konstateras. Den etniska uppdelningen av staden var följande: 142.968 rumäner (82,72%), 22.492 ungrare (13,01%), 3004 Roma (1,74%), 2.247 tyskar (1,31%) och 2.116 av andra nationaliteter (1,22%).
Den viktigaste religiösa grupperna var den rumänska ortodoxa (72,7%), romersk-katolsk (12,1%), Baptist (4,5%), Pingströrelsens (4,4%), Reformerta (3,1%), och grekisk-katolska (1,1%) kyrkor. Arad omnämndes första gången i dokument i 11-talet. Den mongoliska invasionen av kungariket Ungern år 1241 visade att defensiva befästningar behövdes, och under andra halvan av 13-talet sten fästningar vid Soimos (Solymos), Siria (Világos), och Dezna (Dézna) byggdes. Det Osmanska riket erövrade regionen från Ungern 1551 och behöll den fram till freden i Karlowitz av 1699. Hon var också en eyalet centrum, vilket gör att sanjaks av Varad (Arad), Logotyper, Kacaş, Beşlek och Yanova sedan 1660 fram till 1697, då hon blev tillfångatagen av österrikarna under osmansk-Habsburg krig (1683-1699). Efter 1699 styrdes staden av den habsburgska monarkin. Enligt 1720 data, befolkningen i staden bestod av 177 rumänska familjer, 162 serbiska, och 35 ungerska.
Den nya fästningen byggdes mellan 1763 och 1783. Även om det var liten, visade det formidabel har spelat en stor roll i den ungerska kampen för självständighet 1849. Staden har ett museum innehållande reliker av detta krig för självständighet.
Tappert försvarades av den österrikiska allmänna Berger till slutet av juli 1849, det blev tillfångatagen av ungerska rebellerna, som gjorde sitt högkvarter under senare delen av revolutionen. Det var från Arad som Lajos Kossuth utfärdade sin berömda proklamation (11 augusti 1849), och där han lämnade över högsta militära och civila makt att Artúr Görgey.
Fästningen tillfångatogs kort efter överlämnandet av Görgey till ryssarna på Siria / Világos och används nu som en ammunition depå.
Tretton rebell generaler avrättades där den 6 oktober 1849, genom beslut av den österrikiska allmänna Julius Jacob von Haynau. Dessa män är tillsammans benämns 13 martyrerna från Arad, och sedan dess .En av de torg innehåller en Martyrernas monument, rest i deras minne. Den består av en enorm siffra i Ungern, med fyra allegoriska grupper och medaljonger av den genomförda generaler.
Arad haft en stor ekonomisk utveckling. År 1834 förklarade man en "fri kunglig stad" av kejsaren Francis I av Österrike.
som ligger på den motsatta stranden av Mureş / Maros, är en förort till Arad, som den är sammanbunden med en bro. Det grundades under den turkiska krig 17th century. De arbeten som uppfördes av turkarna för fångst av fästningen Arad utgjorde kärnan i den nya uppgörelsen. År 1910 hade staden 63.166 invånare: 46.085 (73%) ungrare, 10.279 (16,2%) rumäner, 4.365 (7%) tyskar.

Inga kommentarer: