Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 20 oktober 2009

USA lättar på cannabislagar.

Federala åklagare i USA ska inte längre kunna väcka åtal för cannabisinnehav i medicinskt syfte i de 13 delstater där detta är lagligt.


Hittills har användandet av cannabis i medicinskt syfte varit lagligt i vissa delstater men varit förbjudet av USA:s federala regering. Nu har regeringen beordrat federala domare att stoppa cannabisrelaterade åtal i de delstater där medicinsk användning av drogen är laglig.

Inte lagligt
– Det kommer inte att prioriteras att lägga federala resurser på att åtala patienter med allvarliga sjukdomar eller deras vårdare för användning av cannabis i de stater där användningen är tillåten i medicinskt syfte, Men åklagarna kommer fortfarande att kunna åtala folk som använder drogen i sin kriminella verksamhet, så som penningtvätt eller vapenbrott, och de som säljer mer än vad delstatens lag tillåter.

– Vi kommer inte att tolerera droghandlare som gömmer sig bakom delstatens lagar när deras aktiviteter är klart olagliga, Smärta och illamående
Kalifornien var först med att legalisera medicinsk användning av cannabis 1996. Det blev lagligt att göra reklam för drogen och sälja den. Sedan dess har totalt 13 delstater legaliserat användningen av cannabis i medicinskt syfte. Men högsta domstolen har fram tills nu gett de federala åklagarna tillåtelse väcka åtal för odling, innehav eller användning av cannabis.

Förespråkare för cannabisbruk i medicinskt syfte säger att drogen är effektiv i lindring av bland annat kronisk smärta och illamående, exempelvis för cancerpatienter eller aidsdrabbade. Men enligt kritikerna innebär lagändringen att mexikanska drogsyndikat, som har mycket stora inkomster från cannabishandeln i USA, vinner mark.

Här är det lagligt
Cannabis är lagligt i medicinskt syfte i följande 13 stater: Alaska, Kalifornien, Colorado, Hawaii, Maine, Michigan, Montana, Nevada, New Mexico, Oregon, Rhode Island, Vermont och Washington.
I Maryland kan straffet mildras om den åtalade kan bevisa att cannabis använts i medicinskt syfte.

Inga kommentarer: