Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 18 oktober 2009

Brussel. (Belgien)

Brussel, uttalas [ˈbrʏsəl officiellt regionen Bryssel eller huvudstadsregionen Bryssel är de facto huvudstad i Europeiska unionen (EU) och den största tätorten i Belgien. Den omfattar 19 kommuner, inklusive staden Bryssel korrekt, vilket är huvudstad i Belgien, Flandern och den fransktalande delen av Belgien.
Bryssel har vuxit från en 10th-talet fästning staden grundades av en ättling till Karl den store i en storstad med mer än en miljon invånare. Storstadsområdet har en befolkning på över 1,8 miljoner, vilket gör den till den största i Belgien.
Bryssel har varit ett viktigt centrum för den internationella politiken. Förekomsten av de viktigaste EU-institutionerna samt högkvarter i North Atlantic Treaty Organization (Nato) har staden en flerspråkig hem till många internationella organisationer, politiker, diplomater och tjänstemän.
Även historiskt Nederländskspråkiga, Bryssel blev mer och mer franskspråkiga över 19. Och 20th centuries. Idag är en majoritet av befolkningen är infödda fransmän-högtalare, även om båda språk har officiell status. språkliga spänningar kvar, och det språk som lagar kranskommuner Bryssel är en fråga av mycket kontrovers i Belgien. Den vanligaste teorin för etymologi Bryssel är att det härrör från den gamla holländska Broeksel eller andra varianter stavning, vilket innebär Marsh (Broek) och hem (sel) eller "hemma i träsket". [12] Ursprunget till uppgörelse som skulle bli Bryssel ligger i Saint Gaugericus "byggandet av ett kapell på en ö i floden Senne runt 580. Den officiella grundande Bryssel är vanligtvis belägen cirka 979, då hertig Karl av Nedre Lothringen överförde reliker Saint Gudula från Moorsel till Saint Carl skulle bygga den första permanenta befästning i staden, gör det på samma ö.
Den Lambert I av Leuven, greve av Leuven fick län Bryssel omkring 1000 genom att gifta Karls dotter. På grund av sitt läge vid stranden av Senne om en viktig handelsväg mellan Brygge och Gent, och Köln, Bryssel växte ganska snabbt, det blev ett kommersiellt centrum som snabbt utökas till den övre staden (St Michael and Gudula Cathedral, Coudenberg, Sablon / Zavel område ...), där det fanns en mindre risk för översvämningar. Eftersom det växte till en befolkning på cirka 30.000, dikades omgivande våtmarker för att möjliggöra ytterligare expansion. Grevarna av Leuven blev hertigarna av Brabant ungefär vid denna tid (1183/1184). I 11-talet fick staden sin första murar. Efter byggandet av den första väggarna i Bryssel i början av 13-talet växte Bryssel avsevärt. För att låta staden expandera, en andra uppsättning av murar uppfördes mellan 1356 och 1383. Idag spår av det kan fortfarande ses, främst därför att den "lilla ringen", följer ett antal vägar i centrala Bryssel avgränsar den historiska stadskärnan, den tidigare kursen.
I den 15: e århundradet, med hjälp av bröllop arvtagerska Margareta III av Flandern med Filip den djärve, hertig av Burgund, en ny hertig av Brabant uppstått efter Huset Valois (nämligen Antoine, deras son), med en annan släktlinje från habsburgarna (Maximilian av Österrike, senare Maximilian I, tysk-romersk kejsare, gift med Maria av Burgund, som föddes i Bryssel). Brabant hade förlorat sin självständighet, men Bryssel blev det furstliga kapital i de välmående Low Countries, och blomstrade.
Charles V, arvtagare till Benelux-länderna sedan 1506, men (han var bara 6 år gammal) som styrs av sin faster Margareta av Österrike fram till 1515, förklarades kung av Spanien, år 1516, i Sankt Gudule i Bryssel. Efter att hans farfar, Maximilian I, tysk-romersk kejsare under 1519, blev Karl den nya ärkehertig av det Habsburgska imperiet och därmed den tysk-romerske kejsaren i imperiet "där solen inte ställa". Det var i slottet komplexa vid Coudenberg att Charles V abdikerade 1555. Detta imponerande palats, berömd över hela Europa, hade kraftigt utökade eftersom den hade först blivit säte för hertigarna av Brabant, men den förstördes av brand 1731. 1695, bombarderade franska trupper skickades av kung Louis XIV Bryssel med artilleri. Tillsammans med den resulterande branden var det mest förödande händelsen i hela historia Bryssel. The Grand Place förstördes, tillsammans med 4000 byggnader, en tredjedel av dem i staden. Återuppbyggnaden av stadens centrum, som skett under senare år förändrats i grunden utseendet av staden och lämnade många spår fortfarande synliga idag. År 1830 tog den belgiska revolutionen rum i Bryssel efter en föreställning av Auber's opera La Muette de Portici vid La Monnaie teatern. Den 21 juli 1831, uppsteg Leopold I, den förste kungen av Belgien, tronen, företag förstörelsen av stadsmuren och uppförandet av många byggnader. Efter självständigheten genomgick staden många fler förändringar. Den Senne hade blivit en allvarlig hälsorisk, och från 1867 till 1871 hela stadsområdet var helt täckt över. Detta tillåtet stadsförnyelse och uppförandet av moderna byggnader och alléer som är karakteristiska för centrum Bryssel i dag.
Under 20th century staden har varit värd för olika mässor och konferenser, inklusive den femte Solvay-konferensen år 1927 och två mässor världen: Bryssel International Exposition 1935 och Expo '58. Bryssel lidit skada av andra världskriget, men det var mindre jämfört med städer i Tyskland och Storbritannien. Efter kriget moderniserades Bryssel för gott och ont. Byggandet av den nord-sydliga Junction sammankoppling av de största järnvägsstationerna i staden stod färdig 1952, medan den första Bryssel Premetro blev färdig 1969 och den första raden i Bryssels tunnelbana öppnades 1976. Från början av 1960-talet, blev Bryssel de facto huvudstad i vad som skulle bli den europeiska unionen, och många moderna byggnader byggdes. Tyvärr fick utvecklingen att gå vidare med föga hänsyn till det estetiska nyare byggnader, och många arkitektoniska pärlor revs för att ge plats för nyare byggnader som ofta drabbade samman med sin omgivning, en process som kallas Brusselization.
Bryssel huvudstadsregionen bildades den 18 juni 1989 efter en konstitutionell reform 1970. Bryssel huvudstadsregionen gjordes tvåspråkig, och det är en av de tre federala regioner i Belgien, tillsammans med Flandern och Vallonien.

Inga kommentarer: